Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 8. Baglerkriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommittenter fingo den helsning, att hela Inland skulle härjas, om
de ej med godo ville framkrypa ur sina hål. Detta var ett språk,
som Elfvegrimarne förstodo, hvarföre de äfven infunno sig och
utlofvade bättring, då de äfven erhöllo tillgift, emot erläggande
af stora böter. Detta skedde omkring år 1198. Det var under
de följande tre åren, som den förfärliga kampen emellan
Birkebener och Bagler steg till sin gräsligaste höjd. Den inbördes
krigslågan brann i hvarje bygd, och strömmar af blod sköljde det
olyckliga Norges alla landsändar. Härunder hade Bohuslän på
det bestämdaste förklarat sig för Baglerne, så att då Sverre
slutligen hitkom år 1199, för att förjaga dessa, förmenade honom
den beväpnade allmogen att landstiga. Konung Sverre var
likväl icke den man, som så lätt lät afvisa sig. Han hade
dessutom för mycket otaldt med Bohuslänningarne, för att, utan
förlust af sin konungsliga ära, kunna lemna dem utan näpst [1].
Hans ihärdighet segrade ock på motståndet, och han lyckades
först få bugt med Elfvegrimarne, sedan med Oroustboarne, hvilka
sednare gingo honom tillhanda och öfverläto honom sina hästar,
hvaraf han var i stort behof. Från Oroust begaf han sig till
Stångenäs [2], hvarest en hop Bagler med sin anförare Sigurd Jarlsson
höllo till. Der landsteg han, med hälften af sin här, och gick
sjelf upp på ett berg, i hopp att derifrån få se Stångenäs’ allmoge
komma sig till möte med fridstecken; men under det han, i
förtreten att se sig bedragen i denna sin väntan, svor att bränna
hela häradet, upptäckte han bönderne, som framryckte — ej med
fridssköld — utan i full slagtordning. I deras leder svajade
Sigurd Jarlssons baner, men han sjelf var icke med. Konungen
med sin ryttarskara red då bönderne i möte och anföll dem med
sådan häftighet, att deras främsta hopar, tillika med baneret,
nedhöggos, hvarvid de öfrige togo till flykten och jagades af Sverre
ända till aftonen. Detta äfventyr gjorde Stångenäsbönderne mera
fredligt sinnade. Följande dag infunno de sig hos Sverre,
ödmjukt tiggande om fred, den de ock erhöllo emot dryga böter.
Nu kom ordningen till de nordligaste häraderna i länet. Äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
