Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 9. De sista partistriderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anhängare två rika, högborne och ypperliga män, bröderne Helge
och Thorbjörn från Lomelands socken i Vette härad, hvilka
likväl, tillika med 140 kamrater, stupade vid Tönsberg. Bene, som
uti dem gjorde en stor förlust, flydde till Dal, men återkom
inom kort, plundrade Oslo och seglade på dervarande biskops
frånröfvade skepp till Götaelf der han utanför Hisingen
öfverföll Vestgötalagmannen Askild, jagade honom på land och begaf
sig med hans eröfrade skepp till Halland, der likväl Birkebenerne
snart uppsökte honom och togo sina skepp tillbaka. Förstärkte
af allahanda röfvare och banditer, kommo Slitungarne igen och
framforo så i Viken, att Hakon sjelf och hans slägting Skule
Jarl måste hitkomma, för att tukta dem. Vid detta tillfälle
förlänade konung Hakon halfva Elfsyssel åt en Goute [Gude]
Jonsson, som då hemkom från korstågen år 1218.
Slitungarne förenade sig inom kort med ett vida mäktigare
och ryktbarare parti, Ribbungar, såsom man kallade anhängarne
till Erling Stenväggs son Sigurd Ribbing, hvilken en missnöjd
Norrman framhade på den politiska skådebanan. Äfven desse
höllo mest till i Viken, och anställde här mycken förödelse 1220.
Ibland deras mest betydande anhängare var en länsherre Erling
Helge på Solberg, och en för detta Bagler Gunnar Asersson,
hvilken ansåg sig hafva lidit enskild oförrätt af konungen och
derföre gjort gemensam sak med hans fiender. Skule Jarl, som
var Ribbungarnes förfärligaste fiende, omhvärfde Gunnar en natt
på Abalsäter i Tanums härad och drap honom, tillika med nittio
af hans män, ehuru de gjorde ett manligt motstånd, och dödade
ibland andra äfven Skules banerförare 1221. Efter otaliga
smådrabbningar och nästan ständiga nederlag, sågo Ribbungarne sig
nödsakade att förlika sig med konungen. Det varade dock icke
länge, förr än de reste sig på nytt och tillställde en så förfärlig
oreda i Viken, att dess länsherrar misströstade att någonsin
kunna dämpa detta uppror, och hotade att öfvergifva sina
förläningar, derest konungen sjelf ej ville stanna ibland dem. Hakon
skyndar då till Kongahell, och blotta ryktet om hans ankomst
jagar Ribbungarne på flykten. Vid samma tillfälle och på samma
ställe höll han sammanträde med ofvannämnde Vestgötalagman
Askild, och hotade honom att hemsöka Svenska gränslänen med
krig, för det bistånd de lemnade hans fiender. Julen 1223 ryckte
ock Hakon in i Vermland och uppfyllde sina hotelser, under det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
