Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 1. Gyldenlöwsfejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uddevalla i en sådan brådska, att de ej hunno medtaga allt sitt
artilleri; likväl antände de en mina som afskedshelsning åt
de belägrade. Orsaken till det brådstörtade återtåget var, utom
Stenbocks ankomst, äfven ingångna underrättelser att
Dalbönderne skulle upprifvit bron vid Quistrum, och att Stenbock
anstaltat om en brygga öfver elfven några mil ofvanför Bohus, hvilka
väckte hos fienden fruktan för ett anfall i ryggen och för
afskuren reträtt.
I outsäglig glädje omfamnade de belägrade sina befriare,
som prisade deras öfvermenskliga mod och ansträngningar. Hela
Bohus var en ruin, men iståndsattes redan samma år med
otrolig möda, för att sedan lyckligtvis aldrig mera behöfvas. Denna
var dess sista och hårdaste belägring och dess försvar derunder
var ett värdigt motstycke till den hjeltemodiga striden på
Kongahells gamla slott 1136. Enligt en af v. Börstel förd dagbok,
hade fienden under denna belägring inkastat i fästningen 2265
bomber, 600 tolfpundiga granater, 161 eldkulor, 79 korgar med
handgranater, 384 stora stenar, förutan oräkneliga kanonskott och
antändt flera minor, som gjort betydlig skada. Stor hade de
belägrades manspillan varit.
Efter Bohus befrielse företogo Svenskarne derifrån en
expedition till Oroust, hvarest en mängd fiendens båtar förstördes.
Det öfriga af året 1678 utmärktes af ett fiendens fruktlösa
försök till Göteborgs beskjutande och af rysliga härjningar, hvilka
vintern 1679 nådde sin höjd. Dalsland med Åmål och 18
socknar i Vestergötland förhärjades och brändes. Svenskarne inföllo
i Norge på lika sätt, och uti Februari 1679 lade Danskarne 30
byar och gårdar på Hisingen i aska. Marstrand och norra
Bohuslän, med Uddevalla skans, fortforo att vara uti fiendens
händer. Det var uti denna skans, som han vid sina ströftåg ägde
sitt förnämsta stöd, och det blef derföre med allvar påtänkt att
jaga honom derifrån. I denna afsigt ryckte Stenbock den 19 Juli
1679 in i Bohuslän, och kom följande dag till Uddevalla. Men
ehuru skansen i sig sjelf var en obetydlig befästning, såsom
uppförd endast af lös sten och timmer, samt saknande all vattentillgång
och utrymme för en större besättning, ägde den likväl af naturen
ett så fast och dominerande läge, att till dess intagande
erfordrades betydliga stridskrafter. Stenbock medförde derföre 45
kompanier soldater, 16 kanoner och 2 mörsare, och begynte den 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
