- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
231

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - II. Inbyggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverträdt den af ålder emellan dem och deras östra och södra
grannar uppdragna gränslinien i lynne, seder och dialekt [1].
Deremot vill man här och der på kusten igenkänna vissa slägter af
en främmande race, bland hvilka de isynnerhet i norra länet
bosatte så kallade Skråfhåttarne. Dessa, som sägas hittills icke gerna
ingått andra slägtskapsförbindelser än sinsemellan, utmärka sig
genom ovanligt reslig växt, mörklagdhet och starkt utstående
ansigtspartier; och några gissa, att de äro af Celtiskt ursprung, troligen
på den grund, att traditionen förmäler dem, vara afkomlingar af
de Skottar, som i äldsta tider här drefvo sillfiske. De kunna
emellertid, så framt man nödvändigt vill göra dem till
utlänningar, härstamma från hvilket annat folk som helst, då man afser
den lifliga förbindelse, som härstädes från urminnes tider egt rum
med nästan alla främmande nationer. Hvad som mest talar emot
nämnda gissning, är Skråfhåttarnes mörklagdhet, något som
ingalunda utmärker den Celtiska racen. Man har ock visat, att Tjörns
befolkning leder sina anor från en Celtisk koloni. Hvad som
föranledt just detta antagande, är förf:n obekant. Det är visserligen
sannt, att Tjörbon i ett och annat afseende är ganska olik den
öfriga Bohuslänningen; men detta torde böra tillskrifvas hans
egenskap af öbo, och den sorgfällighet, hvarmed han hittills afhållit
sig ifrån all gemenskap med sina grannar. Om hans ursprung
ifrån Celterna gifves ingen historisk underrättelse, icke en gång
en sådan, som kan hemtas af fornlemningar eller af traditioner,
språk och seder, hvarföre det synes väl förhastadt att antaga
denna mening, förrän den blifvit närmare motiverad. Deremot
böra vi fästa vår uppmärksamhet vid befolkningen på Malmö, en
större ö, belägen utanför Sotenäs, till hvilket härad den räknas.
Inbyggarne derstädes, hvilka ända till våra dagar med största
vedervilja betraktat hvarje slägtförbindelse utom sig sjelfva, äro i
allmänhet mindre resliga än annorstädes i länet, samt ega ganska
fula ansigtsdrag, och äro kända för en ytterlig enfaldighet, som
ock ådragit dem det allmänna öknamnet: Malmöbarnen, och ett
slags förakt af de kringboende. Deras uttal är gnällande, och en
tradition i grannskapet, för hvilkens ålder förf:n likväl ej vill
ansvara, säger, att deras stamföräldrar kommit till Malmö, drifvande


[1] Det gamla grannhatet är ock till stor del bibehållet. Ännu talas om
Götaelfs Norska och Göta eller Svenska sida, och med Baggenamnet torde
Vestgöten ännu några århundrade helsa Bohuslänningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free