Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - II. Inbyggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
predikosjukan i våra dagar, knappt var begynt i Dalarne, förrän
Bohuslän var inveckladt deruti; ock i vår tid ådagalägges
ofvanframställda sanning tillräckligt af den framgång läseriet — med
förlof! — härstädes haft och har. Här har man redan alltför länge
kunnat få faktisk upplysning öfver 2 Tim. 3: 6, huru «hus ur
hus qvinnfolk föras fångna, som med synder betungade äro»,
fastän man måste vara ifrån vettet eller hedern, för att kunna gilla
det; och norra Bohuslän skulle kunna lemna ganska fula bidrag
till de andeliga febrarnes historia, ville man blott taga kännedom
af dem! Lyckan i olyckan är likväl, att, förmedelst det lätta
folklynnet, yrseln lika lätt, som den uppkommit, äfven upphör,
när den verkande orsaken aflägsnas, hvadan det onda lika lätt
kan afhjelpas, som förekommas. Det är med Bohuslänningen som
med biet: han svärmar ej längre, än visen är tillstädes.
Under sådana förhållanden, som ofvananförda, är naturligt,
att större delen af allmogen är ganska vidskeplig och
fördomsfull; ty bristande upplysning och förvirrade begrepp om en högre
verldsordnings samband med eller inflytande på menniskan och
hennes öden följas gerna åt. Isynnerhet kan detta tillämpas på
invånarne i fjellbygden, hvilka, förmedelst sina aflägsna och
enstaka bostäder, sakna den beröring med andra, som utgör ett
hufvudvilkor för upplysningens spridande, och hvilka således, af
okunnighet och förmedelst sitt för det underbara stämda lynne,
med förkärlek bibehålla de sällsamma begrepp och bruk, som till
dem öfvergått i arf ifrån deras fäder under en mörkare tid.
Visserligen hafva de sistförflutna decennierna mycket förändrat,
om just icke förädlat, folkets åsigter i thy fall; dock finnes
deraf tillräckligt i behåll. Sägner om jättar, troll och
bergtagningar m. m. icke allenast fortlefva öfverallt, utan omfattas
ofta såsom trosartiklar, och de qvarlefvor af en mera historisk
folksaga, som ännu kunna uppletas, äga alltid en omklädnad af
det underbara. Dylika underbara traditioner finner man fästade
icke blott vid vissa ställen, utan ock vid åtskilliga bohagsting,
isynnerhet af dyrbarare värde, såsom kannor, bägare och smycken
m. m. af silfver, hvilka förmälas vara i en forntid af något
underväsen gifna åt slägtens stamfader, alltid öfvergå till äldsta
arfvingen och anses såsom ett palladium, hvilket man för intet
pris skulle kunna förmå innehafvaren att afyttra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
