Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - III. Ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skryta af sin häst, och utfodrar honom derföre väl. År 1856
inköptes af länets Hushållningssällskap fyra Norska hingstar, till
arbetshästracens förbättrande, af hvilka en stationerades i hvartdera
af Norrvikens, Sunnervikens och Inlands fögderier. (Den fjerde
i Göteborgs fögderi.) Dels af sjukdomar, dels af missväxt på
foder förorsakades att sällskapet nödgades afstå härifrån och försälja
de återstående kreaturen. Det har nu i stället sökt förmå
enskilda jordegare att tillhandahålla allmänheten sådana mot låga
språngafgifter. Till detta ändamål har det anslagit 12
hingstpremier, hvardera å 150 rdr årligen. Likaså i fråga om
hornboskapen; 1856 inköptes 6 tjurar af Ayreshire-race, som stationerades
i Norrvikens, Sunnervikens och Inlands fögderier samt å öarne
Oroust, Tjörn och Hisingen. Kort derefter inköptes ytterligare
tvenne racetjurar, som stationerades i norra delen af länet. Men
härmed gick det precist som med hingstarne. Sällskapet anslog
då medel till 20 tjurpremier, hvardera å 75 rdr årligen.
Nötkreaturen äro af vanlig medelmåttig race; på Hisingen finnas de
bästa mjölkekor i länet. Allmogens får äro af grofullig sort, och
emedan väfnad ej är här någon särdeles näringsgren, har man
icke varit betänkt på afvelns förbättring. Kreaturen gå ute om
hösten så länge som möjligt, till och med på sina ställen under
vintern, så länge marken är bar, för att föda sig med ljung o.
d. För rofdjurs skull följas de i fjellbygden af vallhjon och af
dertill öfvade hundar af stora s. k. Dahlboracen. Hvad fåren
beträffar, få de högst sällan gå ovallade, utom då de beta på
skären eller i gärdet. År 1847 anlade Hushållningssällskapet trenne
Schäferier; men 1853 dogo i det ena af dem de flesta fåren och
äfven de andra tvenne schäferierna hemsöktes af sjukdom, hvadan
1858 dessa anläggningar öfvergåfvos och de återstående djuren
försåldes. En dyrköpt erfarenhet! I stället har sällskapet sökt
vinna ändamålet på annan väg, medelst införskrifning af
springbaggar af ädlare race, till croisering med de inhemska fåren, för
hvilket ändamål sällskapet år 1860 anslog en inköpssumma af
1,500 rdr. Svinkreaturen äro af en medelmåttig sort, som väl
trifves på orten, och afveln deraf är betydlig. Den borde likväl i
skärgården vara större, än den för närvarande är, emedan den
mängd fiskråk, som nu vanligen utan nytta förspilles, är för dessa
kreatur en begärlig föda. Fordom, då de fredade bok- och
ekskogarne lemnade en rik ollonskörd, underhöllos flere dylika än nu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
