Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - III. Ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med trenne master, på två af hvilka de föra råsegel och på
aktermasten mesansegel; dels s. k. sjöbåtar, byggda på klink,
hvilka, med 10—15 alnars köl, vanligen äro däckade samt
tacklade med klyfvare, fock, stor- och mesansegel. Skutorna föra
10—12 mans besättning, göra vanligen 14 dagars resa, och gå
derunder stundom hela 30 milen till sjös. Sjöbåtarne deremot
äro bemannade endast med 8 man, gå sällan utom Skagen, och
återkomma efter 8 dagars resa. Backorna utläggas på
eftermiddagen och dragas följande dag, då vädret det medgifver. Under
ledigheten sysselsätter sig besättningen med dörjfiske. Den
fångade fisken har man hittills vanligen brukat nedlägga orensad och
osaltad uti ett särskildt dertill inrättadt rum, hvaraf händt, att han
varit halfrutten då han kommit i land, och måst vattenläggas innan
han saltats, hvarigenom han förlorat sin goda smak. Utom der
särskild öfverenskommelse gjort undantag, plägade fångsten delas lika
emellan hvarje delägare i båtlaget; men behållningen deraf har hittills
vanligen varit liten eller ingen. Vanligen förskotterade salteri-idkarne,
med hvilka årsackord om fisket uppgjorts, båtens utredning och
proviantering, och till gäldande häraf åtgick i det närmaste hela
fångsten. Med storfisket sysselsätta sig ock många bönder, som bo nära
hafvet; de äga deraf en ansenlig behållning, hvilken äfven kunde
blifva fiskarens, om han förmådde sjelf anskaffa sig utrustning,
hvilket på få ställen är förhållandet. Torsk och smärre långor
m. m., som beredas till «kläppfisk» eller opackad kabeljo, klyfvas
och vattenläggas innan de saltas. De större långorna saltas icke,
utan torkas, sedan de blifvit utspjelade, hvadan de fått namnet
«spillångor». Helleflundrorna användas mest färska. Rockor
saltas och torkas. Det hufvudsakligaste felet vid storfisket ligger
deruti, att fisken icke allmänt på engelskt eller norskt sätt
slagtas och saltas om bord, då han kunde blifva en god handelsvara;
men fiskaren, som bonden, lemnar ogerna sina gamla ovanor.
År 1856 stiftades af enskilda personer, förnämligast genom
bedrifvande af kapiten C. F. Höglund, ”Göteborgs och Bohusläns
Aktie-Bolag för Storsjöfiske”, med ändamål att förbättra
fiskerihandteringen i skärgården och förnämligast att införa en
ändamålsenligare saltningsmetod. Många svårigheter ställde sig här i
vägen, bland hvilka fiskrarnes öfvertygelse om den gamla
metodens förträfflighet ej var den minsta. Bolaget utrustade tvenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
