Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning / 291 (1867) Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - III. Ekonomi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fångsten har utgjort (1864):

Långor	st.	426,103.
Torsk och lubb	„	236,980.
Rockor	„	47,127.
Koljor (till beredning)	tjog	19,942.
Tran        häraf	k:r	22,392.
Lefver        „	t:r	487	3/4.
Rom          „	„	141	5/12.

Hvaraf sammanlagda försäljningsvärdet uppgått till	Rdr	rmt	365,295.
Hvari värdet af den i Norge försålda fisken ingår med ett belopp af	„	„	100,013.
Fördeladt på antalet båtar och besättning visar denna summa en inkomst pr båt af	„	„	2,922.
pr man af	„	„	303.

Hvarvid märkes, att storfisket hittills endast omfattat högst 5
månader af året.

Makrillfisket drifves ifrån början af Juni till medlet af Juli
månad, då denna fisksort i större stimmar nalkas norra
skärgården. Fiskarena tro, att han injagas i Kattegat af de häftiga
vestanvindar, som då vanligen inträffa; men det sannolikaste är,
att han frivilligt under lektiden besöker dessa farvatten. År 1841
utfästes premier af regeringen för detta fiskets idkande tidigare
på året, likasom för användandet af drifgarn dervid. Nu nyttjas
endast dörj eller en handref, försedd med tvenne krokar, och
som, under ihållande segling och kryssning, drages efter båten,
hvarföre detta fiske är ett af de angenämaste, men tillika det
osäkraste. Träffas en större stim, och är vinden strykande,
kunna åtta man på en dag fånga ett till två hundra tjog
makrill; men mången gång händer, att de icke erhålla flere, än
några stycken. Makrillen, utomordentligt glupsk, griper efter allt
slags agn, men vanligen begagnas vid dörjning hans eget kött
dertill. Om hösten tages han inne i fjordarne med vad
(hvilket redskap ock begagnas vid vårfångsten, men endast i norra
länet, hvarest makrillfisket kan anses vara hufvudfiske). Den är
då fet som lax och nedsaltas, men qvarstannar inom länet, i
anseende till den obetydliga fångsten. Vårtiden är denna fisksort
mager och torr i köttet. Den mesta, som då tages, föres färsk
till Göteborg och andra städer. Alla, som äga sjöbåtar,
sysselsätta sig med detta fiske. Vid samma tid och på samma sätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>