297 (Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - III. Ekonomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett lekverk. Nykter eller rusig handterar han sin båt med lika
skicklighet, och jemförelsevis sällan afhör man, att någon inföding
seglar i qvaf. Farvattnen vid sin kust känner han ock så väl,
som sitt eget stugugolf, hvadan ock hvarje skärkarl är en
förträfflig lots, — en nyttig sak, emedan Bohusläns kronolotsar,
förmedelst dålig eftersyn och deras aflönings oordentliga utbekommande,
äro så beskaffade, att deras biträde icke kan påräknas, utan att
man drager dem vid håret ur sängen, uti hvilken de fleste dagen
igenom sköta kongl. maj:ts och kronans tjenst [1].

Handeln på landsbygden drifves med allehanda
landtmannaprodukter. Bohuslänningen tyckes född både till sjöfarande och
handelsman. Den vigtigaste gren deraf är spannmålshandeln, men denna
har nu för det mesta kommit uti ståndspersonernas händer. I
skärgården idkas liflig handel med färsk fisk, isynnerhet af folket i
Hisingska skärgården, eller på de s. k. Söröjerne, hvilket ock drifver
samma uppköp på Skagen. Uppköpare af hvarjehanda andra
produkter, såsom ägg, smör m. m., finnas mångfaldiga uti hvarje
härad. Spannmålen går antingen till Göteborg, eller utklareras
ifrån närmaste tullkammare till Norge eller Danmark, äfven till
England; de öfriga varorna föras merändels till Göteborg.

I länets städer hållas årligen 8 marknader, samt på Sanden
och Tjufkil lifligt besökta kreatursmarknader; den som förut
hållits vid Grebbestad, är indragen.

Viken var i fordna tider ryktbar för sin vidsträckta utrikes
handel, hvilken fortfor ända till dess landet kom under svenska
kronan, då densamma förbjöds allmogen [2]. På böndernas besvär

[1] Huru kan det ock annorlunda vara, då sådana skälmstycken, som följande,
ega rum? År 1838 den 30 Oktober inlotsades till Gullholmen, under stark storm,
Finska skonerten Fortuna, förd af kapten Studd och lastad med styckegods, som
sedan lossades i haveri uti Lysekil, då hafveriet gick till ett par och tjugutusen
rdr. Värdet af fartyg och last uppskattades till 31,806 rdr 5 sk. 8 r:st. En
kompromissrätt, som hölls i Göteborg den 24 Januari 1839, tilldömde lotsarne,
som för fartygets bergning vågat sitt lif, 5 1/2 proc. af dess värde, eller 1,749
rdr 16 sk. 1 r:st.; men allt hvad lotsarne erhöllo, var — 50 rdr tillsammans. —
Det der låter ju bra? —
[2] Uti 1575 års jordebok upptagas:

Tullpenningar uppburna vid Bohus slott af dem, som hafva fört varor upp
åt elfven i förledet år, 1,250 mark 2 sk. 1 öre.

Dito uppburne af strandfogdarne i Bohuslän, nemligen Rortull af skepp och
skutor, som hafva lastat här i länet och icke af lasten:

Vid Risholm, Risterås (Ristenäs?), Färjenäs, Rörskär, Åbyfjord, Färlöfskil,
Starrkärr, Dynge och Svältekils lastageplats, Könnesön, Bresten (Vresten,
Aresten?) Summa 99 mark 8 öre.

Tiondepenningen af allt af allmogen utfördt timmer 449 m. 3. sk.

Tjugondepenningen af köpmannavaror sålda och utförda af länet i förledet
år 213 m. 7 sk. 3 öre.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/aehbhob/1/0305.html

		Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning / 297 (1867) Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|