321 (Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - IV. Politisk författning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mera visshet känner man, att det hjelpte Måns Stenbock att piska
danskarne vid Helsingborg den 28 Februari 1710, och afgjorde
på sitt sätt segern, genom att ursinnigt hugga in på fienden i
samma ögonblick svenskarnes högra flygel började att vika. I
det ärofulla slaget vid Gadebusch (den 9 Dec. 1712) var det
ock i elden, och bidrog med sin tapperhet till denna Sveriges
sista seger till lands. Sedan deltog det, tillika med norra
sqvadronen, uti åtskilliga affärer under Carls norska fälttåg, äfvensom
uti krigen mot nämnda land 1808 och 1814. Från dessa år
hafva Bohuslänningarne förvarat åt sig många vackra minnen,
särdeles af affärerna i Strömstads hamn och vid Bärby 1808.

Beträffande cheferne för regementet känner man, att de tyska
dragonerna i Carl XI:s krig kommenderades af en Fersen, sedan
af en öfverste Samuel Vallenstjerna (?), och af excellencen Ture
Gabriel Bjelke, som blef deras chef 1716. Drottningens
lifregemente stod 1660 under befäl af fursten Johan Georg af
Anhalt-Dessau. 1664 kommenderades det af en baron Horn, och 1669
af en Sperling [1]. År 1674, då, på sitt sätt, regementet på nytt
uppsattes, öfverlemnades det åt den namnkunnige fältmarskalken,
grefve Rutger von Ascheberg, efter hvilken det ock uppkallades,
och hvilken till sin död fortfor att vara dess chef. Ibland
sekundcheferne var den förenämnde von Post, stamfader för den adliga
ätten af samma namn. Efter Ascheberg fick hans son,
generallöjtnant Christian Ludvig Ascheberg, regementet. Då sedan 1720
halfva truppen förvandlades till båtsmän, kom den andra hälften
under ofvannämnde Bjelkes befäl. 1728 efterträddes denne af
generalmajoren, friherre Axel Roos [2], och efter honom kommo:
1740 generalmajoren Anders Tungelfeldt; 1746 generallöjtnanten,
friherre Georg Reinhold v. Köhler; generalen, friherre

[1] Förmodligen Jöran Sperling, som sedan blef grefve, fältmarskalk och
generalguvernör öfver Ingermanland och Kexholm. Död i Narva 1691.
[2] Det var denne Axel Roos, som med ett sådant lejonmod kämpade vid
konung Carl XII:s sida uti kalabaliken i Bender. Han var då endast lifdrabant.
Han räddade sin konung, i det han nedsköt tvenne janitscharer, som redan fått
tag i dennes rock, och det var han, som, när huset stod i ljusan låga, och de
svedda hjeltarne för första gången i sin lefnad började tala om att gifva sig,
föreslog konungen att bryta sig igenom till kansliet, ett förslag, som väl antogs,
men ej lyckades i verkställandet. Utmärkt lika mycket för sina manliga behag,
som för sin oförskräckthet, lärer han haft många kärleksäfventyr, och ett af dessa
skall hafva gifvit anledning till Tegnérs herrliga dikt, «Axel».

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/aehbhob/1/0329.html

		Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning / 321 (1867) Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|