- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
351

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - V. Ecclesiastika förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att utgöra, och omkring en fjerdedel af deras under Sundsby,
som var lika med 31 tunnor korn eller 280 karl- och 50
ökdagsverken. Orsaken till det lindriga i denna lösen, tvärtemot
kuratorernes mening, som önskade den tre gånger drygare, var
en beräkning, att bönderne skulle derigenom blifva satta i
tillfälle att bättre uppodla sina gårdar; likväl skulle
hemmansräntorna oafkortade utgå. Denna förmån skulle bönderne, enligt
13:de punkten, få åtnjuta i 30 år. Uti den 14:de fastställes den
öfverenskommelsen med godsets strandsittare, att de, i stället för
de sjöresor de voro förpligtade att utgöra, skulle, utom
grundräntorna, årligen betala 1 rdr 16 sk., af hvilket likväl hälften
borde afkortas för enkor och sjuklingar, hvarförutom de, som gjort
uppodlingar, skulle blifva dervid bibehållna emot en viss afgift,
äfven under 30 år. 15:de punkten anbefaller kuratorerne att
uppmuntra bönderne till plantering af björk, asp, al, tall och
gran, samt ålägga dem verkställa en sådan plantering af vissa
träd om året, der omständigheterna så medgifva [1]; dessutom
förbjudas bönderne att, annorlunda än efter utsyning till husbehof,
sig af skogen begagna. 17:de punkten lemnar föreskrifter om
åborätt till hemmanen, och skulle vid inträffande ledigheter
förfaras, såsom om kronohemman stadgadt är, dock så, att när åbo
icke efterlemnar så närskyllda arfvingar, som enligt lag hafva rätt
till hemmanet, gånge då åborätten tillbaka till bröstarfvingar af
gamla stammen, och om äfven sådana saknades, skulle hemmanet
på 30 år bortarrenderas till den högstbjudande, arrendet utsättas
i korn och lösas efter markegång; städjeafgiften bestämdes till
en tunna korn för hvarje fjerdedels mantal; doge eller afträdde
åbo från hemman, som tålde klyfning, borde sådan icke
förvägras, på det flere af arfvingarne mått blifva med hemmansbruk
försedde. — Öfriga momenter i detta bref äro af mindre vigt,
såsom icke lemnande allmänna föreskrifter.

Genom dessa sålunda vidtagna åtgärder erhöll
gymnasiikassan en ganska ansenlig tillökning uti sina inkomster. Det
tycktes ock så, som skulle gymnasiibönderne, genom den dem
beviljade lindring i dagsverksskyldigheten, blifva de lyckligaste åboer
under solen; men likväl hörde man öfverallt upprepas eviga


[1] Det skulle vara högst intressant att få veta, när bönderne sist påmintes
om detta åliggande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free