Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De olika lantarbetargrupperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till staden i en sådan mängd ärenden, att han inte hinner hem
förrän vid midnatt! Beträffade söndagsarbete har
lantarbetarna fått lära sig att helgandet av vilodagen är av sekundär
betydelse, då; ’särskilt brådskande jordbruksarbeten skola
utföras, såsom sådd om våren, och skörd om hösten. Eljest
ha vi vid jordbruket en tämligen god regulator för
arbetstiden; jag citerar efter G. H:son Holmberg; ”Det är nog icke
någon yrkeshemlighet, att husdjuren vid lantgårdarna hållas
i större ära än de vid desamma anställda arbetarna.
Direktör Nordström, på sin tid fö eståndare för Ultuna
lantbruksinstitut, har i sina vid institutet hållna jordbruksekonomiska
föreläsningar framhållit, att hästen — jordbrukets förnämsta
levande ’motor’ — vid måttligt arbete kan gå 10 timmar om
dagen var dag under året, men använd i styft arbete går
detta icke an, ty då bör dragaren vila var tredje eller fjärde
dag. Mer än 2,500 timmar om året kan arbetshästen sällan
.användas; det är 250 arbetsdagar å 10 timmar pr dag. Vad
som gäller för dragare torde väl även fä gälla för en
arbetare." Ja, så länge människan ännu tyr sig till naturen,
undgår hon att våldföras av civilisationens hänsynslösa
fram-stormare.
Beträffande möjligheten åv en kortare arbetstid vid jordr
bruket så råder märkvärdigt nog överallt, även inom
socialistiska kretsar, den uppfattningen att det är svårt eller
omöjligt att här införa t. ex. 8 timmars-dagen- Jag vet mig aldrig
ha sett biler hört någon, som på allvar hävdat en annan
mening Ja, jag tror, jag är den ende, som talat avgjort och
cestämt för denna fråga, i den grad det motsvarat min ringa
betydelse. Jag har också i egenskap av inspektor på en
gård i Slesvig under en frisinnad chef haft tillfälle att
expe-rimenteia med kortare arbetstid. Men föregångsmannen i
detta liksom i så många andra stycken är direktör P. J.
Röslö. Denne jordbrukets våldsamme banbrytare
rekommenderar normalarbetsdagen, visserligen med reservation.
Men det ligger blott bitter satir i reservationen. Rösiö
skriver om sina experiment med förkortning av arbetstiden bl- a.;
”När jag som arrendator av en egendom, som låg i en trakt
där det arbetades från kl. 3 morgonen till 10 aftonen redan
ett år efter tillträdet utsatte tiden för arbetenas början tilj
tiden för dragarnas uttagande i arbetet eller klockan sex på
morgonen och arbetenas avslutande till tiden för dragarnas
inställning eller klockan åtta aftonen, så väckte detta allmänt
hån, iitom naturligen från torparnes och övriga aibetares
sida.” Sedan följer en skildring av hur arbetstiden nedsattes
till ätta timmar per dag, med resultat bl. a. att ”mer arbete
erhölls på denna tid än någonsin föiut kunnat uppnås på tolv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
