Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De olika lantarbetargrupperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
limmar”, och ätt ”skördens värde efter sex år var två och
en halv gånger det ursprungliga”.
Normalarbetsdagen vid jordbruket är ingen ”ekonomisk
fråga” i den mening, att det skulle bli en uppoffring från
arbetsköparehåll genom att införa den, ty det skulle i stället
bli en vinst. Som det nu är, råder det, enligt Rösiö, "inom
lantbruket ett storartat förslösande av tid och förbrukning
av krafter, som föga mer än till hälften äro fruktbärande,
emedan jordarbe aren, sä som arbetsförhållandena äro
ordnade, under tretton timmars arbetstid i själva verket latar
bort fem timmar." Det är intet vackert betyg åt våra
ekonomiska målsmän, men utan tvivel hava jordens herrar-ägare
framtidsblick och se en fara i den kortare arbetstiden, ty det
kunde bli ien ouverture till de fattiga proletärernas frigörelse!
Så komma vi till sista punkten i de små orsakernas kedja,
nämligen lönerna. För några år sedan konstaterade jag, att
drängars och pigors lön är cirka femtio till åttio procent lägre
på landet än för motsvarande yiken i staden. Daglönernas
förtjänst har varit mellan 50—75 öre om dagen- Under den
Stora lantarbetarstrejken i Skåne år 1904 fordrade daglönerna
1 kr. 50 öae till 2 kr. om dagen. De flesta godsägarna nekade
att betala en sådan daglön. De bittra strider, som härigenom
uppstodo, slutade med nederlag för arbetarna. Sedan dess
ha många år gått och allting fördyrats med svindlande fart.
Blott jordbruksarbetarnas löner stå i strid med utvecklingen.
En statares levnadsförhållanden år 1906 tedde sig enligt
några exempel ur H. F. Spaks ”Lantarbetarefrågan” sålunda: En
uppländsk statares ”stat” (Uppsala län)
10 hl- råg å 9 kr.............................. 90: —
3 hl. korn å 7 kr.............................. 21:—
1 hl. vete å 11 kr-............................ 11:—
50 liter ärter å 10 öre .......................... 5:—
3 liter mjölk dagligen, hälften oskummad å
resp. 10 och 3 öre ........................ 71:18
15 kålhuvuden och 1 tunna kålrötter omkr. .. 5:—
Bete för ett får utan vallare ................. 5:—
Summa Kr. 208:18
Den kontanta lönen i samma län var för stataren 225 kr.
Spak .ställer nu upp en beräkning över de livsmedel, som
en statare behöver utöver ”staten” och kommer till en
utgiftspost av 14:50 per månad, d. v- s. 174 kr. per år. Därtill
lägger han 7 kr. för- lyse. Sedan följer ett beklädnadskonto
som går löst på kr. 204:50 per år för hustru, man och fyra
barn. Sannerligen anspråkslöst! Det hela blir kr. 385:50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
