Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Godsägarnas kamp mot arbetarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanskt Taylorsystem, skall himlen gråta blod över jordlivets
skändare
Det är emellertid inte bara ackordsarbetet, som skal!
driva upp arbetsintensiteten, utan även en hel del andra
an-passningsmetoder, som belysas av följande ord:
”Vid plöjning t. ex. brukar varje karl plöja sin teg, och
farten är då helt och hå’lct beroende av honom själv, förutom
att varje möte med sidokamraten inbjuder till konversation.
Sättes däremot alla plogar efter varandra med en rask
förkö-rare i teten och med avskiljande av särskilt senfärdiga hästar
till annat arbete, måste alla plogar hållas i gång utan uppehåll
och i sarnma takt”.
Såsom sakkunnig godsförvaltare kan jag göra en del
in-vändningai mot detta löjtnantens resonemang, ty jag har haft
48 plogar i gång på samma gång och samma fält. När de
plöjde efter varandra, gick arbetet långsammare, ty alltid
inträffade någon malör med en plog» och då måste alla 48 stå
stilla. Praktiskt taget gingo plogarna aldrig på detta sätt,
ty det var alltid någon av de 48 i olag. Vidare blev arbetet
sämre utfört ty alla plöjarna fuskade Förhållandet är
fullständigt det motsatta, när var och en får plöja sin bit, så som
han har lust och förmåga. Det är underligt att en löjtnant,
när han inför agrarer och godsägare håller ett så
ovederhäftigt föredrag, icke bemötes med ordentlig kritik. Men herrar
godsägare äro naturi gtvis gripna av en sådan
arbe.arutsug-ningslusta att lörståndet in.e täljer med!
Det är sannerligen synd om de människor, som nödgas
slava under sådana storgodsägares tyranni. Men det
kommer att bli ändå värre för dem, om de icke i tid vakna upp
för att tillvarataga sina intressen. Det är aldrig en dag för
tidigt att tänka därpå. Lantarbetarna behöva organisera sig
bättre. De skulle också framför allt organisera sig
syndikalistiskt. De behöva mer än någon annan arbetaregrupp en
organisation, som är anpassningsbar efter olika förhållanden.
Ty lantarbetarnas arbetsköpare äro bättre än andra
arbetsgivare i tillfälle att förändra sin drift och sina ekonomiska
förhållanden. Vidare är den syndikalistiska striuslaktiken av
oerhört större effekt vid jordbruket än annorstädes Härom
vittnar greve Wrangels ord: ”Striden (strejken 1919) bilades
genom den omständigheten att man ej ville låta årets gröda
till en del gå förlorad”. Här bör observeras, att den åsyftade
striden inte var syndikalistisk, men på grund av givna
förhållanden fördes den så pass energiskt, att den skilde sig
något från vanlig reformistisk ”kamp”. I varje fall slutade
striden reformistiskt, med uppgörelse genom avtal.
Jorddrot-tarna förbereda nu som bäst kampen för att kräva ut hänmd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
