Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Godsägarnas kamp mot arbetarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för dessa avtal, och en dag skola vi få höra dem triumfera
över desamma, om icke lantarbetarna förstå att förekomma
sina herrars jubel. De äga förvisso makten därtill, om de
blott förstå att använda den. Det är icke någon gud i himlen,
som sörjer för jordens välsignelse och fruktbarhet utan
lantarbetaren. Det är tack vare lantarbetaren som
körsbärsträden blommar, säden växer och rotfrukterna lagra stärkelse.
Men ladugårdsskötaren har makt att bestämma, huruvida kon
skall få en tjur- ellet kvigkalv, han har ock makt till att
avgöra om kon överhuvud taget skall få någon kalv. Så ock med
stoet i stallet, suggan i stian och vetet ute på fältet. Ja, om
lantarbetaren gör sitt trolldomstecken, som kallas sabotage,
blir det ingen kärna i ett enda vetestrå. Den dagen få de
stora godsägarna, som inta själva arbeta, stiga ned från sina
ställningar. De komma att kalla detta förbrytelse och ropa
på straff, men om rättvisan då råder, skola vi bevisa vilka som
äro de verkliga förbrytarna och som borde straffas. Det är
privatgodsägarna. Det är de som sabotera jorden och
människorna. Därom upplyste löjtnant Treschow vid
lantbruks-riksdagen, ty sedan han slutfört uppgörelsen med de
tred-skande lantarbetarna, övergår han till den stora slaglinjen.
För att minska behovet av mänsklig arbetskraft är det inte
nog med att införa arbetsbesparande maskiner utan fordras
det. "en sådan ändring av jordens användning, att de mera
arbetskrävande grödorna minskas till arealen".
Ett par år innan löjtnant Treschow varit i tillfälle till denna
förkunnelse^ hade jag nedskrivit och publicerat följande ord:
”Redan ser man tendenser till den taktik, som de
engelska godsägarna och förpaktarna anlade på 1880-talet. Da
förvandlade åkrar tit: ängar. Så går det även nu — — genom
att förvandla åkrar till ängar eller vallar sparas arbetskraft.
Bruttoinkomsten blir visserligen mindre, men nettot stiger
betydligt. Detta är sabotage”. Jag skrev dessa ord den
gången i ett annat sammanhang än nu. Men tillämpningen är
densamma, ty det är en illustration till grundprincipen lör
alla utsugningssystem.
Vi måste alla taga närmare fasta på dessa planer, ty de
äro av största vikt. Att industriarbetare icket skola väntas
vara särskilt intresserade för jordbruksfrågor, är att förstå,
men jag beklagar det, ty det skall hämna sig bittert, i den
mån våra storgods i stället för att avkasta spannmål och
potatis, avkastar torpare, statare och drängar blir konkurrensen
industriarbetarna emellan så mycket bittrare och kampen för
högre lön så mycket utsiktslösare. Kaiiskc sjunka
arbetslönerna — medan brödpriset icke sjunker, då godsen producera
hö i stället för spannmål, ja ännu värre, ty löjtnant Treschow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
