Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande hö) 9,775 kg., foderrotfrukter: morot 10,300 kg., betor
19,500, kålrot 2,800, rovor 7,100 kg., potatis 57 tunnor.
Det bör vara intressant för envar att gå igenom de
metoder och det system, som bidragit till att lämna detta
skörderesultat. Det är ett system i vilket ingår plöjning till 60
centimeters djup, grävinng till 90 centimeters djup,
ogräsrensning, gödsling, kalkning, dränering och en rätt
användning av harvar, skumplogen och Cambridgevälten.
Med blicken mot dessa framtidsperspektiv är det som
lantfolket skall gå fram för icke blott större daglön, utan även
sådana system, som bättre löna arbetet Hittills rådande
system har icke sporrat svensk odlingslust alltför djärvt,
vilket vi lätt kunna se av följande tablåer över skördarna i
olika länder 1901—1910. Talen i deciton per hektar.
Vete: Råg: Korn:
Danmark 2 7,8 Belgien 21,7 Belgien 27.3
Belgien 23,6 England 17,6 Holland 26,0
Holland 22,4 Danmark 17,3 Danmark 20,7
England 21,4 Holland 16,7 England 19,1
Tyskland 19,6 Tyskland 16,3 Tyskland 19,0
Sverge 18,8 Norge 16,0 Norge 17,7
Sverige 14,1 Sverige 14,4
Havre: Potatis:
Belgien 24,1 Belgien 160
Tyskland 18,3 Norge 144
Holland 22,0 Tyskland 135
England 18,4 England 135
Danmark 16,9 Holland 132
Norge 14,7 Danmark 125
Sverige 12,5 Österrike 104 Sverige 97
Sålunda står även Norge framom Sverige. Vad potatisen
beträffar är resultatet särskilt dåligt för Sverige. Detta
beror inte på vår jords dåliga eller magra beskaffenhet, ty
potatis går bäst till på mager sand och grusblandad jord. Inte
heller är det nordliga klimatet skuld därtill, ty i Kopparbergs
och Jämtlands län får man bättre skördar än på de stora
godsen i Skåne!
I>ot kan invändas, att denna statistik är avsiktligt
uppställd så, att därav skall framgå, det Sveriges jord är särskilt
illa skött. Så är ej fallet, ty förf. har alldeles utan förutfattad
mening funnit det dåliga resultatet. Professor Juhlin-Dann-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
