Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 6. I procentarens näste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 56 -
men bedarrat, sände han ut hunden, hvilken snart derefter
återkom, varsamt bärande ett litet barn i munnen. Någon
anhörig till detta barn stod ej att finna, hvadan mannen och
hans hustru åtogo sig barnet. Intet fanns heller, som kunde
gifva en ledning till efterspanande af slägtingar, annat än en
ring, som i en snodd hängde omkring barnets hals. Då man
af de få klädespersedlar, som hon hade på sig, kunde sluta
till, att barnet var af rika föräldrar, beslöt man, att den
uppväxande flickan skulle uppfostras såsom ett barn af sådana.
Detta kostade emellertid mycket pängar, och då mannen hade
ondt om dylika, beslöt han sälja ringen. Under årens lopp
hade svärföräldrarne dött, och mannen med familj återvändt
till sitt fosterland. Så berättade han, och jag gaf honom två.
tusen för ringen, emedan det gjorde mig ondt om barnet»,
slutade Cohn sin historia, hvilken Bark åhört med synbart
intresse.
»Han uppgaf väl sitt namn?» frågade Bark. »Det måste
jag veta, i händelse något skulle hända.»
Juden sökte upp en nyckelknippa i sin nattrocksficka och
svarade:
»Jo, det kan jag stå till tjänst med.»
Han öppnade derpå ett i väggen inmuradt järnskåp, letade
bland de deruti uppradade böckerna och tog slutligen fram en.
Efter en minuts letande fann han det sökta. ’
»Frans Persson», läste han, »enligt uppgift boende
Parisgränden nummer 4, hembjudit en ring till pris af —». Veit
Cohn afbröts af ett plötsligt hostanfall. Då han lyckats stäfja
detsamma, nämnde han år och datum. Ungefär tjugu år
hade gått till ända sedan dess.
Bark noterade allt i sin annotationsbok. Sedan satte han
ringen på fingret och reste sig.
»Ja, här är anvisningen — och så äro vi på det klara.»
Cohn skyndade sig att slå igen boken och tog derpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
