- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
87

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 9. En sorglig upptäckt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 87 -

»Du kommer väl ihåg, att du har lofvat mig att göra
mig till din hustru».

»Ja, men var förståndig. Det kan väl inte gå så fort».

»Låt det bara ej dröja för länge. Öfvertyga pappa, att
jag är i goda händer. Oskar», tillade hon halfgråtande, »jag
har offrat dig allt, allt — återgif mig nu aktningen för mig
själf».

Sedan gick hon från honom.

Herr Bark såg en stund efter henne. Under det han gick
upp för trappan, mumlade han: »Tusan till dumhet ändå, det
der. Om jag bara hade gubben i hand —»

Derpå skakade han hufvudet och sökte upp sitt eleganta
sällskap, bestående af herrar ur societeten och damer från
baletter och varietéer.

I sådant sällskap glömmer man dumma griller. —

Dagen derpå var Sten åter på fabriken.

Då han trodde sig ej vara observerad, tog han sig en
duktig klunk ur en plunta, han hade i rockens innerficka.

Arbetarne hade dock märkt förändringen med deras
förman och meddelade hvarandra hviskande sina observationer.

Framåt eftermiddagen, då han började känna verkan af
det myckna spriten, sökte han upp en undangömd vrå bakom
det stora svänghjulet, och der satte han sig vårdslöst ned på
en kista. En arbetare, som gick förbi honom, varnade honom
för det stora hjulet.

»Dumma åsna», röt Sten till svar. »Sköt dig själf. Jag
behöfver ej dina råd.»

Så småningom slöt han ögonen. Han hörde ej längre
maskinernas buller eller remmarnes klatschande.

Just som han sofvande föll på sidan med utsträckta händer,
ryktes han af hjulet upp i höjden. Han öppnade ögonen och
utstötte ett skri. Derpå kastades han åter ned till marken,
der han blef liggande. Det hade lyckats honom att rycka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free