Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 10. Mörksens gärningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— log —
Hennes ögon sökte Oskar Bark, som sysselsatte sig med
Konrads syster.
Derpå vände Konrad sig till konsulinnan:
»Mor bad mig framföra en ursäkt för att hon ej kunde
komma med, men hennes hufvudvärk anfäktar henne i dag
värre än någonsin. Vi väntade i det längsta, att hon skulle
blifva bättre, men förgäfves. Hon envisades dock, att vi
skulle gå».
»Så tråkigt!» ljöd svaret. Konsulinnan tänkte på
hedna-barnens strumpor.
En stund efteråt serverades té, hvarefter Emelie satte sig
vid flygeln och lät sina fingrar glida öfver tangenterna.
»Är du färdig», frågade hon, vändande sig till Alfred, som
flyttat sin stol så nära Emelies, han kunnat.
Snart trängde tonerna från den präktiga violinen,
accom-pagnerade af Emelies välklingande pianospel genom de öppna
dörrarne ut på glasverandan och vidare ut i parken.
Med Stina von Lindens arm hvilande i sin gick Oskar
Bark långsamt ut på glasverandan.
»Ah, hvad här är trefligt», hviskade hon. »Se så vackra
de här gröna grupperna äro i månskenet. Här är man ju som
i paradiset.»
»Då känner du dig lycklig här?»
Rösten lät något tvungen. Utan minsta skrupler hade han
krossat många kvinnohjärtan, men vis-à-vis Stina var hans
fräcka nonchalans försvunnen. Han visste ju, att det skulle
blifva slut endera dagen, men han saknade mod att uttala det
afgörande ordet. Konrad von Linden var ju en fattig fan nu,
men de voro dock en gång regementskamrater och hans heder
var ofläckad. Och ändock måste det ske! Oskar måste hafva
fria händer vid sin nya, stora kupp.
»Skulle jag ej känna mig lycklig hos dig då?» frågade
fästmön. »Men ser du hemma hos mig ängslas jag och tänker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
