Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 16. Förloradt spel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—- 172 —
»Nu ar du lustig, Gerda! Du misskänner ju totalt mina
goda afsikter. Jag skulle väl hafva orsak nog att vara ond,
ty ej har jag dig att tacka för att jag hoppade åt sidan, då
du sköt på mig. Men jag är försonligt stämd. Jag har ej
glömt, att vi en gång älskade hvarandra».
»Ja, men nu hatar jag er, jag föraktar er, och den gången
ville jag döda er», svarade hon skarpt. »Gå nu genast er väg,
för såvidt ni ej vill, att jag skall ropa på hjälp. Här, i detta
rum, som pappa varit vänlig nog att hyra åt mig, har ni ingen
rättighet att uppehålla er».
Bark gapskrattade.
»Skämtet är inte illa. Men jag måste göra slut på det,
liksom man gör på hvarje komedi, och hela historien från
början till slut är ju intet annat. Jag och ingen annan var
det, som för att än en gång få se dina vackra ögon och
förlåtande och glömmande allt åter få sluta dig i min famn,
lät hemta dig vid tukthusets port och föra dig till denna
fridfulla boning», sade han med cynisk öppenhet, under det han
bemödade sig att anslå en synnerligen elegisk ton, hvilken
dock verkade motsatsen. »Här kommer ej att fattas dig något,
om du blott vill tillåta mig att då och då prata bort en stund
med dig», fortsatte han.
»Aldrig, aldrig!» skrek Gerda, hvars hela kropp skalf af
förbittring. Hon ämnade springa förbi honom, men han
spärrade vägen.
»Hvarthän, vännen min? Dörren är låst!»
»Till pappa! Han skall beskydda mig!»
»Din far! Galenskaper! Gubben Sten är totalt »på dekis».
Brännvinsdjäfvulen har fått oinskränkt makt öfver honom. Han
är totalt omöjlig för allt arbete, men jag har ändå af
barmhärtighet låtit honom få ett krypin att bo uti, och så får han
en liten pension, så att han ej svälter ihjäl, ty själf kan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>