- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
173

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 16. Förloradt spel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 73 —

ej tjäna ett enda öre. Hvarenda styfver, han får, går förresten
åt till brännvin. Kan du verkligen inbilla dig, att han skulle
kunna betala hyran för en sådan här bostad åt dig?
Häromdagen föll han förresten utför en trappa och ådrog sig en
hjärnskakning, som kanske tar kol på honom».

Stönande slog Gerda händerna mot ansiktet. Ack hur
gärna ville hon ej dö i denna stund! Hennes sista glädje
var ju grusad!

»O, mamma! stackars mamma!» kom det öfver hennes

. I r

läppar.

»Din mor arbetar sig fördärfvad för att tjäna en slant,
hvilken Sten i de flesta fall super upp. Hvarenda minut
utöser gubben förbannelser öfver dig. Så ser ditt hem ut för
närvarande. Tvekar du äfven nu att mottaga min hjälp?»

En minut kände hon sig förkrossad och nedtryckt, men
ögonblicket derpå reste sig åter hennes stolthet.

»Er hjälp vore för mig detsamma, som att allt djupare
sjunka i det elände, hvari jag råkat genom ert förvållande,
förbannade, evigt förbannade skurk!»

Bark betraktade henne med oförställd beundran. Aldrig
hade han sett henne så skön som i detta ögonblick, då hatets
eld flammade i hennes ögon. Ofrivilligt reste han sig för att
omfamna henne.

»Trotsiga unge, jag skall nog få dig mjuk!»

Men hon ilade till fönstret och slog upp det.

»Rör mig inte! Ty, vid Gud, kastar jag mig ej härifrån
direkt ned i gatstenarne, om ni tar ett steg till. Hellre tager
jag lifvet af mig, än jag någonsin mer hvilar i edra armar!»

»Satan», hväste han och tog några steg tillbaka, inseende,
att hvarje möda här vore förspilld.

Gerda visade sig så allvarligt förtviflad, att till och med
Bark måste tro, att hon vid minsta försök till närmande från
hans sida skulle sätta sin hotelse i verket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free