- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
223

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 19. »Nu är jag hämnad»!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 2 23 —

»Hvart tog hon vägen? Vi måste ha fast pä henne, ty
hon har papperen!» hväste Ström.

»Ditåt sprang hon och kan ej ha hunnit långt!»

»Efter henne då!» Låtom oss skiljas åt, så att hon ej
kan smita åt sidan. Der framme ha vi hafvet!»

Skyndsamt började de båda bofvarne förfölja Therese. Det
var verkligen Ström och Ek, som nu efter sin Tysklandsfärd
hunnit hit till den afsides liggande fiskarbyn. Efter hvad de
förnummit af de papper, Therese studerade i Per Halls kafé,
skulle ju de här förvarade handlingarne hafva ett visst
sammanhang med konsul Bark, och just denne var det, som de båda
bofvarne nu föresatt sig att tjäna en slant på.

Therese märkte snart, att hon var förföljd och skyndade
framåt mot strandklipporna, allt hvad hon kunde, i det fåfänga
hoppet, att der kunna gömma sig undan dem. Närmare och
närmare kommo de dock, och plötsligt såg hon framför
sig fosterbrodern Ek, under det att Ströms hastiga andetag
hördes strax bakom henne. På sidan slogo hafsvågorna mot
stranden och öfvertäckte henne med sitt skum. Hon var
fången.

Men nej. Som en gazell hoppade hon från sten till sten
uppåt en klippa, som hängde ut öfvor böljorna.

Nu hade Ström hunnit fram till klippans fot.

»Känner du igen mig, sköna Therese? Kom ned, min lilla
vän, få vi roa oss litet tillsammans».

»Aldrig!» •

»Åhå, min lilla dufva, kom nu frivilligt, eljes måste jag gå
upp och hemta ned dig!»

»Kom inte hit! Då kastar jag mig i hafvet!»

»Det vore förbaskadt dumt, och det låter du nog bli,
tänker jag», skrattade han. »Det vore skada på både dig och
de der papperen, som du stoppar innanför klädningen!»

»Gå er väg, eller jag gör, som jag sagt!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free