Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 2. En kamp för lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 2 22 —
Under sådana tankar reste hon sig och gick upp i den
ofvanför liggande hagen, der hon tillbrakte natten under ett träd.
Dä solen steg upp vid horisonten och förkunnade den
annalkande dagen, reste hon sig och gick åter ned till
bryggan. Med vattnet till spegel slätade hon till de irrande
lockarne och ordnade sina kläder, hvarefter hon full af
förhoppning åter vände sina steg inåt staden.
Hon hade intet annat att göra, än att vända sig till ett
kommissionskontor, der hon såsom »inskrifningsafgift» fick
lämna de pangar, hon hade med sig. I gengäld för detta
erhöll hon adresser till personer, som behöfde biträden.
Hon skyndade från den ena till den andra adressen.
Men förgäfves. Öfverallt fordrar man betyg och
rekommendationer och ständigt hör hon samma frågor:
»Hvar har ni varit sista tiden?»
På denna fråga kan hon ju ej svara.
Om någon slösar ett ord till på henne, så lyder det:
»Har ni några rekommendationer?»
»Nej, inga andra än min goda vilja och mitt —»
»Då beklaga vi att —»
Och så slås dörrarne igen efter henne. Hon måste återigen
vända till kontoret för att höra efter flere adresser.
Och nu tycktes hon verkligen fått bättre sådana, ty
anländ till en modehandel på Drottninggatan, der en plats i
butiken skulle vara ledig, mottogs hon ytterst vänligt af
chefen, en äldre, elegant herre, som tycktes fästa sig vid
hennes utseende.
»Tusan så| stilig! » mumlade han beundrande, och hans
ögon lyste af lystnad.
»Hm! Har fröken några rekommendationer?» frågade
han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
