Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 6. Ett förhör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 9° —
Räfven, som hela tiden stått bakom portièren, lade märke
till detta. Då fiskalen blef ensam i rummet, steg hon fram.
»Nå, hvad säger ni om det här?» frågade han förargad.
»Att herr Bark ljugit ihop den der sagan om den
högtstående damen», svarade hon kallt.
»Ljugit? Ni är djärf i edra påståenden, tror jag».
»Låt vara det! Men jag bedrager mig sällan».
»Men den här gången tror jag, ni huggit i sten. Eller
har ni några bevis för edra tillvitelser?»
»Nej, inte ännu. Den der gossen blir ej så lätt att komma
åt, men fastare än någonsin är jag öfvertygad, att Bark och
rånmordet ha betydligt mer med hvarandra att göra, än han
vill låta påskina. Och jag hoppas om ock långsamt kunna skaffa
bevisen. Då skall jag åter uppsöka eder».
»Rätt så, men jag fruktar ni här följer falskt spår. Och
för närvarande kan man ej göra något åt herr Bark».
»Åhja, jag skall nog förr eller senare få honom i fällan, om
han också nu har makt att skydda sig. Är han ej själf
mördaren, så står han i förbund med denne. Och det skall komma
en dag, då täckelset skall falla äfven från denna dystra hemlighet!»
Stadsfiskalen ryckte på axlarne. Han hade ju från hennes
hemland hört så mycket om Räfvens skicklighet, men hon var
väl ändå ej i besittning af några öfvernaturliga krafter, och
denna gång kunde han hålla tio mot ett, att hon var på falskt spår.
Sedan samtalet sålunda slutat aflägsnade Räfven sig.
Två dagar efteråt upptäckte Oskar Bark, sedan han
kommit hem något sent, att den tomma portföljen, som Cohn
lämnat honom, var försvunnen. Då han gick, hade han lagt
den på ett litet bord, för att komma ihåg att tillsäga betjänten
att bränna upp den. Men han hade glömt att säga till och
nu fattades den.
Han ringde för att få veta om betjänten lagt undan den„
men denne visste intet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>