Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 9. Ett obehagligt vittne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 133 —
»Nåja, jag medger att du har uppeggat min nyfikenhet.
Jag skall låta dig åka hem i droska så kan du visa mig det
der, när jag kommer».
»I droska, ja, inte är den så bekväm som konsulns
herrskapsvagn, men det är nog bekväm för en sådan fattig sate
som jag».
Sedan konsuln derpå lämnat en tvåkrona till betalning för
droskan gick han åter upp till kontoret och Berglund gick att
söka reda på en droska, i hvilken han begaf sig ut till sitt
hem. Förnöjd sjönk han tillbaka i ett af vagnens hörn och
sof tills kusken väckte honom med upplysning, att de voro på
ort och ställe. Han steg ur med en förbannelse öfver, att han
sofvit så, att han glömt fullfölja sin afsikt att besöka någon
krog under vägen, och gick in i sin bostad.
Der inväntade han konsuln, som först anlände en stund
efteråt.
»Nå, hvad var det du skulle visa mig?» voro konsulns
första ord.
»Jo, kom bara!» uppmanade arbetaren, tog en lampa, som
han tände, och gick ut i den långa, hvälfda gång, som förbi
hans dörr förde till källaren.
»Hvart tänker du taga vägen?»
»Bara hit ned i min sal», svarade Berglund, »det är blott
ett par trappsteg ned här framme».
»Hvad skall jag der att göra?»
»Jag skall ju visa er någonting. Ni behöfver inte alls
frukta något försåt, ty jag har trumf på hand ändå, ser
konsuln», och då han mekaniskt följt arbetaren ned i källaren
höjde denne lampan.
»Se der, ser ni någonting?» frågade han.
Och konsuln hade sett nog. Han tumlade baklänges som
en drucken och fattade med båda händerna tag i den
fuktiga muren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
