Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 10. En nattens hemlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 144 —
sin just ej lukulliska måltid, utan att längre störas af något
ljud från källaren.
Sedan måltiden öfverstökats, sökte han i en vrå reda på
stark säck, hvilken han tog med sig utanför dörren, der han
stoppade i densamma ett halft dussin stora stenar.
Då ändtligen den af honom efterlängtade skymningen
inbröt, tände han en lampa och smög sig fram till källardörren.
Han hade ej under hela eftermiddagen förnummit ett ljud
der-nedifrån och hörde heller nu ingenting.
»Hon är död», mumlade han, »och det är bra det. Om
en kvart ungefär är det riktigt mörkt och då kan jag börja
arbeta!»
Han reste sig, men betänkte sig åter, ty han hade ännu
intet brott på sitt samvete. Men så tänkte han på de tusen
kronorna, som konsuln erbjudit honom, om flickan försvunne
från de lefvandes antal. Tusen kronor! Så mycket pängar
hade han aldrig ens sett på en gång. Han tog brännvinsflaskan
från bordet och drack en duktig klunk. Det gaf honom mod.
Och med säcken i ena handen och ljuset i den andra gick
han till källardörren. Der ställde han ned lampan och
öppnade. Då han gick in, tänkte han dock ej på att stänga
dörren, utan den blef till hälften stående öppen.
I ljusskenet såg han flickan ligga der på marken med
den grågula ansiktsfärgen som kännetecknar ett lik. Nå,
då skulle det ju blifva ett lätt arbete för honom, ty för ett
lik var han ju ej rädd. Han ställde lampan i en urhålkning
af muren och lät säcken glida ned bredvid sig. Derpå böjde
han sig ned öfver den orörliga gestalten. Behöfde han månne
o
binda hennes händer och fötter? Ahnej, hvad skulle det
egentligen tjäna till, och för resten hade han intet rep.
Han hade redan fattat Therese i skuldrorna för att lyfta
upp henne, då han plötsligt släppte sitt tag och utstötte en
förbannelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
