Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 11. Efter fullbordadt värf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 158 -
»Hvem vet, hvad han kan ha att säga honom!» svarade
den andre, och dermed tystnade resonnemanget. —
Bark kastade sig ned på en stol och torkade ångestsvetten
ur pannan.
»Ännu inte varit här! — Kanske han blifvit anhållen! —
Om då säcken öppnats, och liket blifvit funnet, måste han ju
förklara, hvar han fått det ifrån. — Tänk om han då talade
om hela historien för att ej blifva dömd som mördare! Det
vore ju en skandal, som totalt skulle förstöra vårt anseende,
till och med om inga bevis kunna anskaffas».
Med dylika tankar tillbrakte konsuln tiden, som nu syntes
honom förfärligt lång. Plötsligt reste han sig dock och tog
ett steg mot dörren. Han tyckte sig igenkänna en bekannt
röst på det yttre kontoret.
Strax derpå knackade någon på dörren, och på konsulns
uppmaning att stiga in inträdde kassören och anmälde, att Berg-"
lund var derute.
»Visa in den lymmeln!» ljöd Barks svar.
Kassören öppnade dörren och lyfte upp den tunga
sam-metsportièren hvarefter han lät Berglund inträda. Derpå stängde
han dörren och lät den tunga gardinen åter falla ned.
Till en början sade Bark ej ett ord. Han såg efter, att
dörren var riktigt stängd, lyssnade efter om biträdena derute
gjorde några kommentarier öfver hans ovanliga intresse för en
bortkörd arbetare och vände derpå tillbaka in i rummet.
Förgäfves sökte han visa sig lugn, då hans blick föll på
Berglund, som med skälfvande knän stod framför konsuln, tummande
på sin smutsiga mössa. I hans likbleka ansikte ryckte det
beständigt, och hans blick visade allt för tydligt, huru rädd
han var, ja, rädslan tycktes hafva varit så stor, att hans hår
blott under denna enda natt synbarligen grånat.
»Nå, hur är det?» hviskade Bark slutligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
