Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 11. Efter fullbordadt värf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— i59 —
° i o o
»Ångesten — angesten, som jag utstått, har nästan tagit
lifvet af mig», svarade Berglund.
o
»Angesten — är du galen?»
»Inte ännu, hvad jag tror». ,
»Har du supit i dag då?»
»Nej — nej — Men om ni bara visste» —
Bark visade på en stol.
»Sätt dig. Men hvad har händt?»
»Jag har grånat — grånat af förskräckelse, herr konsul»,
hviskade Berglund och mera föll än satte sig på den honom
erbjudna stolen.
»Nå — har det lyckats?»
»Ja — det har det», svarade Berglund skyggt.
»Och liket?»
»Är borta — kastadt i Brunnsviken!»
»Kan ingen få rätt på det?»
»Nej!»
»Gud vare lof! Men hvad var det jag skulle säga? Jo,
var hon verkligen död?»
»Hvarför frågar ni det», svarade Berglund undvikande.
»Derför att jag vill veta det».
»Ja — hon var död!»
»Nu ljuger du! Det ser jag på dig!»
Berglund svarade ej, utan stirrade på golfvet.
»Ni vill välta hela skulden på mig, inte sannt?» svarade
han slutligen.
»Det tänker jag minst på. För mig är hufvudsaken att
flickan är död. Hur det gick till, bryr jag mig icke om. Men,
säg mig, hvarför är du så förskräckt. Har någon förföljt dig?»
»Ja».
»Hvem då?»
»En kvinna och en landtpolis».
»Himmel och helvete! Men du kom undan?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>