Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 13. Återfunnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trettonde Kapitlet.
Återfunnen,
iMfä,] lämnade Gerda Sten, då hon så hastigt aflägsnat sig från
’4®’ det Freibergska huset. Hon befann sig åter i samma
ställning som den afton, då hon sökt taga sitt lif i
Carlbergs-kanalen. Men att än en gång sätta sin förhoppning till ett
kommissionskontor, det hade hon alldeles slagit ur hågen.
Plötsligt fick hon en idé. Hon ville ännu en gång, vore
det blott för en minut, se sin arma moder, kyssa hennes
händer och höra ett vänligt ord af hennes kära röst. Om
också fadern — såsom Bark hånande tillropat henne — skulle
stå på tröskeln och förbanna henne, skulle hon dock stanna,
om också blott en enda kvart.
Nu hade hon åter ett mål för ögonen, som upptog alla
hennes tankar, och nu tog hon ut stegen och såg snart på
afstånd inkörsporten till konsulens stora fabrik.
Ännu några minuter och hon befann sig i trappan till
det rum, der hennes föräldrar inhysts. Hastigt öppnade hon
dörren, steg in och drog igen den efter sig. Derinne
tvärstannade hon, som slagen af åskan. Hade hon gått fel? Det
kolsvarta rummet med de kala murarne liknade minst af allt
en mänsklig boning. Härinne var det isande kallt, ehuru det
ute var en ljum majafton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
