Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 10. I fiendens läger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— i37 —
1 fä
Med någon möda lyckades det, och Merkel stod i rummet.
»Har ni någon blindlykta?» hviskade Räfven.
»Ja, men kan den inte förråda oss?»
o
»Anej, vi öppna den blott litet. Något ljus måste vi
hafva.»
Under det Martin tände densamma hängde hon en
halsduk för nyckelhålet.
Då Merkel såg hvilka anstalter hon gjort med falluckan,
sade han:
»Det der var ypperligt. Nu kan man ju gå på den, ocli
om någon skulle känna sig manad att komma upp hit
nedifrån, så blir han kuggad.»
»Låtom oss nu fundera på, huru vi skola gå till väga»,
invände fru Ranko.
»Jag tänker att vi genast söka rätt på Storm.»
»Först och främst tror jag dock vi smyga oss till
dörren, som går in till källarsalen, så få vi kanske höra
något samtal antingen mellan Martin och Ström eller
mellan fadern och lians lymmel till son. Jag kan inte hjälpa,
att det der såret fadern har, förekommer mig litet
egendomligt. Huru som hälst, tror jag att vi kanske kunna få höra
ett eller annat om Storms försvinnande.»
»Ar ni säker på, att Martin ej misstänker något?»
»Inte annat än jag kan förstå. Tag lyktan der, men
stäng den eller håll den under rocken. Gå försiktigt bara.
Jag skall öppna dörren.»
Men dörren gick ej upp.
»Lys hit ett ögonblick! Kanske den lymmeln reglat
utifrån!»
Intet syntes. Regeln var fråndragen och ändå var det
omöjligt att öppna. Merkel lade sin hand på fru Rankos
arm och hviskade:
»Martin har tydligen spelat er samma spratt som Storm.
Han har misstänkt er och stängt till utifrån.»
»Jag tror ni liar rätt!» utbrast Räfven förargad. »Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
