Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 10. I fiendens läger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Just nu passerade den kommande så nära, att Ström
måste hålla andan för att ej förråda sig. Sedan han gått
förbi dem, reste de sig åter.
»Han går till ’Blå Ankan », hviskade Ek.
»Ja, hvem kan det vara, månne?»
»Kanske en polis, som väntar på något tecken från
Räfven.»
»Då kommer han för sent, ty Martin klarar henne
nog.»
Sedan de växlat dessa ord, fortsatte de under tystnad
vägen framåt till nästa b}r.
* *
Fru Ranko reste sig från stolen och lyssnade. Derpå
tog hon fram en skarp fil och började, sedan hon släckt
ljuset, fila af de starka järnstängerna, som sutto för fönstren.
Sedan hon hållit på med detta en god halftimme, hvilade
hon sig ett ögonblick och blickade ut genom fönstret.
Strax derpå tände hon en tändsticka, men blåste hastigt ut
den igen.
Genast hördes något buller utanför, liksom någon
människa smög sig utmed husväggen.
»Merkel?» hviskade Räfven.
»Här är jag!» svarade en röst alldeles intill fönstret.
»Jag har något så när filat igenom gallret här. Med
ett kraftigt tag kan ni nog bryta af det. Men se först
efter att ingen syns till.»
»Här finns ingen människa», svarade Merkel.
»Nå, fatta då tag i järnen här — och här — och
r)^ck till.»
Det knastrade till för ett ögonblick. Merkel höll
gallret i sin hand och ställde ned det på marken.
»Jag tror inte någon hörde oss. Försök nu komma in!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
