Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 11. »Bröllopet» i Almenau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 156 —
de öfriga bykvinnorna. Hennes fint mäjslade, milda
madonnaansikte och de små, mjuka händerna gjorde, att man snarare
tänkte sig henne som en prinsessa än som hustru till en
fattig vägvisare.
Genom en munk ur det närliggande Martinerklostret
hade hon erhållit en god undervisning i sina barnaår, men
något hårdt arbete hade hennes svaga krafter aldrig tillåtit
henne att utföra. Det var derför ytterst svårt för henne att
nu efter mannens död draga sig fram, så mycket mer som
den gamle Parlow, svärfadern, hvilken omhuldat henne sedan
barnaåren, nu började blifva orkeslös och oduglig till arbete.
Gubben Parlow hade alltid hoppats, att någon gång rika
anförvandter till barnet, som han för många år sedan fann
halft förfrusen i en snödrifva, skulle infinna sig. Det var
derför han kostat på henne en sorgfälligare uppfostran än
hvad i allmänhet bestods bybarnen.
Då till slut alla hjälpkällor voro utsinade, fanns ej annan
råd än att låta de brummande björnarne taga den lilla stugan
och det torftiga bohag, som ännu funnos kvar. Dessa utlyste
auktion, men någon sådan blef aldrig af.
Wally hörde, att den unge Walter Bürgli hade ordnat
saken och var honom tacksam derför af innersta hjärta, men
orsaken till denna hans hjälp kunde hon ej utfundera, ty att
tänka sig, det Walter skulle hysa en afsikt att gifta sig med
henne, var henne fullständigt omöjligt.
Till slut trodde hon, att det var hans känsliga hjärta,
som dref honom till denna barmhärtighetsyttring.
Då — det var två dagar senare — Walter Bürgli hade
kort förut varit hos gubben och talat med honom mellan
fyra ögon — gjorde den gamle Parlow henne ett meddelande,
som ej så litet skrämde henne:
»Nu är det slut med allt elände och glädjen kommer åter.»
»Hvad står på nu då?» frågade hon upprörd.
Då flöt det som en ström öfver hans läppar: Walter
Bürgli skickade honom som böneman. Han vore totalt för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
