Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 5. Ett genialiskt streck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 4-0 —
andre öppnade dörren åt motsatta sidan och hoppade ut i
den kolsvarta natten.
Vig som en katt kröp Räfven under buffertarne och
mellan två vagnar och kom ut på andra sidan just som en
man hoppade ned från kupéen. Och i det svaga ljusskenet,
som trängde ut från kupéerna, igenkände Räfven den,
hvilken hennes hela diktan och traktan gällde: Ström.
»Gif dig, skurk!» ropade hon, men utan att svara ett
ord mätte han bangården med långa hopp och försvann i
nattens mörker.
Räfven kallade skyndsamt samman alla af
banbetjänin-gen som befunnos lediga och villiga att hjälpa henne och
började genast med dessa förföljandet af bofven.
Tåget gick och med det Karl Ek, som tycktes lärt sig
något af kompanjonens slughet. I stället för att springa
öfver bangården, som han förmodade vara bevakad, kröp lian
under hjulen på vagnen och fann i dennas underrede en
plats, der han utan risk för upptäckt kunde fortsätta resan.
För Trasbaronen deremot blef det betydligt svårare att
undkomma.
Räfven satte genast telegrafen i rörelse och underrättade
först alla järnvägsstationer, att om Ström skulle visa sig, han
• genast skulle blifva fasttagen; derefter telegraferade hon till
Merkel att ej vänta.längre på henne, utan försöka få med
sig några polismän från orten och derefter möta henne.
Obekant med trakten, som Trasbaronen var, insåg han
alltför väl, att han skulle blifva drifven upp i bergen och
omringad utan möjlighet till räddning. Han ilade allt högre
och högre uppåt, litande på det goda försprång han hade.
Då morgonen inträdde solig och klar, gjorde lian halt
för att pusta ut något ocli tillika taga en öfverblick öfver
ställningen.
»Satan!» svor han. »Den här historien blifver
allvarsam. Men lefvande skall jag åtminstone ej ge mig, jag har
ju alltid ett par kulor kvar, en för mig och en för Räfven.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
