Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 9. Ett nytt skurkstreck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 86 —
på sin säng och rufvar blott på att göra om sitt tilltag med
bättre resultat. Och icke nog med oss. Alla våra
hundratals arbetare komma med hustru och barn att blifva kastade
på gatan, utan mat för dagen, utan tak öfver hufvudet. Ack,
haf medlidande med de arma!»
Med tydlig förvåning stirrade fadern och sonen på henne.
De hade aldrig tänkt, att hon skulle kunna säga så mycket
på en gång.
»Dervid föll jag på knä för henne, innan hon kunde
hindra det», fortsatte konsulinnan, »men hon reste hastigt
upp mig.»
»Inte vill jag er och de andras undergång», sade hon.
»Nej, visst inte, hellre afstår jag från den ena millionen.»
»Ack, hvad ni är god», sade jag. »Men till och med
om min man för de stackars arbetarnes skull antoge detta
ert ädelmodiga anbud, skulle det ej hjälpa oss länge. Vi
äro ju bankrutt och kunna ej drifva fabriken utan
rörelsekapital.»
Hon behöfde ej lång stund att tänka, innan hon sade:
»Behåll också hälften af den andra. Jag skall nöja mig
med en half million.»
»Inte ens det är nog», sade jag och skakade på
hufvudet. »Hela millionen bildar rörelsekapitalet, med hvilket
fabriken snart nog åter skulle vara i full gång. Blir det
för-minskadt, hindras affärens gilla gång och fabriken går äfven
då omkull, så att ej ens detta blefve en räddning, hur mycket
jag än måste tacka ert gifmilda hjärta derför.»
Jag fick vänta en stund på svar. Hon tryckte sitt barn
till sitt flämtande bröst och ett par stora tårar rullade utför
hennes kinder.
»Vi äro nu en gång inte födda till någon lycka här på
jorden», hörde jag henne hviska, och derpå reste hon sig med
en energisk ansträngning. »Nå», sade hon, »då skall jag
afstå från hela arfvet. Hvad spelar min egen framtid för roll
gent emot en hel fabriks och dess arbetarskarors. Jag begär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
