- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
112

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 12. »De utstötta»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



- 112 -

»Jag är ytterst intresserad af denna pjäs», sade
direktören, »ty det är en högst ovanlig handling deri. Förstår
publiken den, då kommer man att ropa in er och öfverhölj a
er med bifall, men i motsatt fall — ja då», slutade han med
en axelryckning.

»Hvad tror ni själf då?»

»Ja, min egen åsikt har i detta fall ingen betydelse»,
svarade direktören, som själf var teaterns bäste skådespelare.
»En direktör må ha hurudan vana som helst att bedöma
pjäser, tar han dock ofta miste. Publiken är oberäknelig.
Som jag sagt, antingen är vår möda förgäfves eller jag har
fått en kassapjäs för månader, och då göra vi båda en
glänsande affär.»

Konrads spänning ökades allt mer ju närmare nästa dags
afton han kom, och han kunde begifva sig till teatern, der
han anvisades en plats i direktörens egen loge.

»Jag hade bort stanna hemma», mumlade han, då han
satte sig. »Ett nederlag vore förfärligt.»

Då klockan ljöd, som tillkännagaf att stycket skulle börja,
torkade han ångestsvetten ur pannan, lutade sig tillbaka
i stolen för att ej observeras af den fulltaliga publiken, och
inväntade ytterligt nervös några bifallsyttringar från dess
sida, men allt blef fullkomligt tyst. Till och med då ridån
gick ned efter första akten iakttogs samma hemska tystnad,
ej en hand rörde sig till en applåd.

»De förstå den ej, de uppfatta den ej», stönade han ytterst
nedstämd.

I den andra akten märkte man att handlingen ryckte
publiken med sig och efter densamma applåderades kraftigt.

Lindén började åter andas.

Den tredje akten gick af stapeln under publikens lifliga
bifallsyttringar, och då ridån gick ned, bröt en applådstorm
lös, som hotade att spräcka örhinnorna på den öfverlycklige
författaren.

Ett ljudligt rop ur tusen strupar på författaren skallade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0786.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free