Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 12. »De utstötta»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 120 —
ty vid första steg ut är hon förlorad, ty hon är anklagad för
ett brott.»
»Tror du — då — hon är brottslig?»
»Om jag tror det eller ej, betyder intet. Jag kunde ju
taga henne med till Sydamerika och gifta 111ig med henne,
men jag vill inte gifta mig, jag vill blott älska.»
»Men en dag måste ju en ändring ske.»
»En dag, min käre opraktiske vän, återvänder jag
kanske ensam till mina plantager. Min prinsessa stannar här
— kanske ger jag henne en hygglig summa, kanske detta
hus och söker upp en man åt henne, som är nöjd med
hemgiften. Då har jag uppfyllt allau rättfärdighet.»
Konrad von Lindén reste sig långsamt.
»Vi förstå hvarandra inte längre, Törne», sade han. »Jag
borde med de skarpaste ord fördöma dina åsikter, men hvad
tjänar det till. Du lämnar ju Stockholm snart — och jag
skall försöka glömma. God natt!»
»Så får du inte gå, Lindén», svarade Törne och reste
sig likaledes. »Din pjäs har uttalat ditt hjärtas tankar, det
vet jag, men tro mig, öfverflytta dessa åsikter på det
praktiska lifvet, så blir du olycklig. Du skakar hufvudet. Hvad
fordrar du då egentligen, att jag skall göra med flickan här?»
»Låt 111ig gå!»
»Nej, i afton liar du slungat dina fordringar i ansiktet
på tusenden, låt också höra dem gent emot mig. Om våra
åsikter ej öfverensstämma längre, så var jag dock en gång
din intimaste vän och har i dag lika ärliga tankar som du.»
»Nå, då skall jag säga dig livad du har att göra. Bjud
den arma din hjälp, rädda henne!»
»Det gör jag väl. Hon blef sjuk, då hon kom hit, ocli låg
många dagar som halfdöd, tills hon ändtligen började
tillfriskna, tack vare en af mina svartes ansträngningar. Hade
jag då släppt henne, hade hon kommit på spinnhuset. Hon
har berättat 111ig en historia, som låter sa vansinnig, så
fantastisk, att jag vill se den, som kan tro den, själf kan jag det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>