Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 12. »De utstötta»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Q
»Ah, åtskilligt, tänker jag. Du intresserar dig
naturligtvis för den här flickans öde?»
»Hur vågar du röra vid denna punkt en gång till, sedan
jag förlorat, hvad jag så länge burit i mitt bröst, den bild,
jag tillbedt i min själ?» utropade Konrad vredgad. »Jag vill
gå genast och förbanna den stund, som förde mig hit.»
»Du får naturligtvis gå när du behagar, men först vill
jag säga. dig att om du förlorat ditt ideal, så inte har jag
varit orsaken dertill.»
»Sade du inte nyss att du älskat henne?»
»Jo visst, men ännu har jag ej fått min kärlek besvarad.»
Ytterst upprörd fattade Lindén hans arm.
»Talar du sannt? Svär att flickan ej förlorat sin oskuld
här i ditt hus!»
»Jag svär det heligt, och om du vill kan den der gamla
negressen också få gå ed på det vid sina gudar, ty hon har
ej ett ögonblick vikit från flickan, sedan hon kom hit.»
»Skulle det verkligen vara möjligt?» hviskade Konrad.
»Fråga flickan själf, 0111 du ej är nöjd med en gammal
kamrats hedersord.»
Konrad räckte Törne handen.
»Jag vill tro dig! Och jag tackar dig, att du ej tvingat
henne.»
»För all del! Den der tacksamheten förtjänar jag ej, ty
att det ej gått derhän, är uteslutande hennes eget fel, emedan
hon ej låtit sig besegras, men hvem vet hur länge det kunnat
fortsätta, ty jag tillstår öppet för dig, att jag var trött på
detta trots. Din h ärv ar o har deremot ändrat saken. Jag är
botad från min lidelse, och 0111 du vill taga flickan med dig,
så skall jag genast göra allt i ordning dertill.»
»Jag tackar dig för vänligheten», svarade Konrad, »men
rent ut sagdt vet jag ej hvar jag skall göra af henne. Och
förresten är det ju ej så säkert, att hon skulle följa med mig.
Jag känner henne ju intet vidare.»
»Nå, du vet inte hvar du skall göra af henne, och själf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
