- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
133

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 12. »De utstötta»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Therese hade fallit omkull på sandgången och
omfamnade i dödsångest sin räddares knän.

»Nu äro de borta», sade denne med darrande röst, då
det åter blef tyst på vägen. Res er upp, för en människa
faller man inte på knä! Hvart skola vi taga vägen nu?»

»Ja, hvart?» mumlade hon. »Det vet jag ej. Jag har
ingen i hela världen, intet hem, ingen vän — jag förlorade
till och med deu siste, den som älskade mig, derför att han
trodde mig vara brottslig.»

»Brottslig?» sade han. »Ja, jag är också brottslig, då jag
undandrager eder rättvisans hand, men jag kunde ej annat.
Ni säger, att ni ej kan få någon hjälp mer — kan ni vid
allt som är er heligt bedyra att ni är oskyldig — så skall
jag upptaga striden och rädda er!»

»Här lyfter jag min hand och bedyrar vid min
olyckliga moders minne, att min själ är ren. Jag har icke gjort
något af allt det, som man påbördar mig. Men mina fiender
äro mäktiga personer och de vilja mitt fördärf, liksom de ville
min fosterfaders!»

»Hvad har. ni för fiender då?» frågade mannen.

»Konsul Bark och hans son!»

Therese kände, huru den obekante fattade hennes hand,
och hon tyckte sig i mörkret se huru hans ögon sköto
blixtar, då hon blickade upp till honom, för att söka urskilja
sin räddares drag.

»Om ingen annan tror er, så gör jag det. Gif mig ert
fulla förtroende och jag skall rädda både er och er heder!»
sade en bestämd röst.

»Ack, vill ni hjälpa mig, fast ni inte vet, hvem jag är
och för hvad man beskyller mig?»

»Jag vet allt, Therese Ek! Man beskyller er för mord.
ja dubbelmord. Men hvad gör det, om ni är oskyldig. Stöd
er på min arm så skall jag föra er till ett ställe, der ni kan
vara säker några dagar åtminstone. Det är ej långt att gå.»

Derpå lade han med mildt våld hennes arm i sin och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0807.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free