- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
253

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - Sista kapitlet. Moder och son

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ström ändrade vid domens förkunnande ej en min.
Tvärtom ryckte han hånfullt på axlarna och sade:

»Jag hade intet annat att vänta, och jag beklagar blott,
att jag tog en sådan idiot som Ek till min medhjälpare.
Ensam hade jag skrattat åt hela världen!»

Då Ek tillfrågades, om han hade något att invända mot
domen, ruskade han endast på hufvudet, under det strida
tårar föllo utför hans kinder.

På en benådning hoppades ingen af dem, och de
återfördes till fängelset för att der afvakta hofrättens stadsfästelse
på dödsdomen.

*     *
*



En natt uppstod utanför Trasbaronens cell ett ytterst
ovanligt buller.

»Hvem var det som kom? Hvad kunde man vilja så
här dags?»

Dörren öppnades. En kvinna med en schalett slagen om
hufvudet trädde in. Bakom henne blef dörren åter stängd,
dock var cellen tillräckligt upplyst genom den bakom ett galler
sittande gaslågan för att vakten skall kunna observera, hvad
som tilldrog sig der inne.

Med osäkra steg nalkades kvinnan Ströms hvilobädd,
men plötsligt syntes hennes hållning blifva fastare.

»Känner ni igen mig?» frågade hon halfhögt med en
egendomlig klang i sin röst; och afslöjade sitt dödsbleka
ansikte.

»Räfven!» utropade han nästan förskräckt.

»Ja», prässade hon öfver sina läppar, »så är det, och
det har kostat mig stor möda att få tillåtelse till detta besök.»

Han kände sig märkvärdigt orolig. Han visste, att denna
kvinna hatade honom, att hon svurit hans undergång. Var
hon månne kommen för att med egna händer strypa honom?

»Hvad vill ni mig då?» frågade han.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0927.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free