Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så hade hon då vid 16 års ålder förvärfvat ett mått af
kunskaper, som den tiden för en qvinna var en verklig
sällsynthet, och förvärfvat en ryktbarhet, visserligen blott
efemerisk, men dock sådan, att den kommit få svenska qvinnor
vid hennes ålder och i hennes samhällsställning till del. Men
henne sjelf hade alt detta vållat mera bekymmer än glädje.
Vi hafva redan nämnt, att hon tidigt förlorade sin moder, och
den qvinliga omvårdnad, som en uppväxande, intelligent
qvinna så väl behöfver, den hade hon sedermera alt framgent
måst umbära; fadern var altför mycket upptagen af sina
latinska och grekiska auktorer, för att i någon mån kunna
bereda henne en ersättning härför. Äfven i afseende på det
rent yttre hade hon fått erfara, att lärdomen stundom kan
utöfva ett mindre gynnsamt inflytande på lifvets förhållanden.
Lektor Liljenroth var nämligen äfven i så måtto en lärd man
af gamla skolan, att han föga bekymrade sig om husliga
angelägenheter, utan öfveriät åt tjenstfolket alt bestyr härmed,
och då han, af naturen sparsam, ej hade något klart begrepp
om hvad som behöfdes för ett hushåll, så hände det
understundom, att äfven sådana saker, hvilka räknas såsom
oundgängliga i ett ordnadt hem, kunde saknas; någongång lär
det härvid hafva gått så långt, att barnen fingo begifva sig
hungriga till sängs. Å andra sidan hade hon måst se, att
hennes egen lärdom för henne sjelf i det yttre medfört den
verkan, att hon behandlades till hälften såsom ett underdjur,
till hälften som en paraddocka, och detta förhållande kändes
för henne så mycket bittrare, som hennes lynne af naturen
var blygt och tillbakadraget. Kommer så härtill, att den
allmänna opinionen för hundra år sedan vida bestämdare än nu
förnekade qvinnans lämplighet för vetenskapliga
sysselsättningar, så må det ej förundra oss, att hos Aurora Liljenroth
så småningom utbildade sig en afgjord misstro till
önskvärdheten för en qvinna att ega en lärd bildning. Sedan hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
