Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derför lemnat gymnasium och fått tillåtelse att sjelf bestämma
öfver sin person, slutade hon de lärda studierna och öfvertog
vården af sin faders hushåll. Men snart blef den lilla,
afsides liggande ön henne för trång, hon fick tillfälle att komma
ut i verlden, och vistades några år i Wexiö hos en
ungdomsvän till hennes fader. I detta hus gjorde hon bekantskap
med brukspatron en Anders Eneström på Lässebo, den 14
Maj 1798 ingick hon äktenskap med honom, och härmed
hade »den lärda mademoiselle Liljenroth» slutat sin bana.
Om Aurora Eneström är föga märkvärdigt att förtälja; hon
lefde och verkade nästan uteslutande i det tysta, födde åt
sin man fem barn, två söner och tre döttrar, hvilka alla
hunnit till mogen ålder, och fick i rikt mått njuta af
familjelifvets glädje, liksom hon ej heller blef förskonad från dess
bekymmer. Efter sin mans död 1824 lefde hon 12 år såsom
enka på Liljendahl i Westmanland, ett förestyre för sina
underhafvande, en säker hjelp för dem, som behöfde hennes
råd och bistånd, samt afled der den 28 Febr. 1836, med det
eftermälet, att hon kunnat blifva ett lärdt fruntimmer, men att
hon hade blifvit en ädel qvinna.
Vi nämnde här ofvan, att Aurora Liljenroth föga trodde
på lärdomens gagnelighet för en qvinna. Vi kunna tillägga,
att hon i sjelfva verket gick ännu längre: hon ansåg, att om
on qvinna verkligen egde en ovanligare fond af kunskaper,
så borde hon så vidt möjligt söka dölja detta för verlden.
Redan innan hon lemnat gymnasium stod denna tanke fullt
klar för henne. Framför oss ligger en handskrifven samling
af anekdoter och småstycken, den hon påbörjat d. 3 Maj
1788. Häri har hon bland annat antecknat några »strödda
tankar om fruntimmer», hvarest den första satsen lyder: »ett
förnuftigt fruntimmer är angeläget om et godt rykte, men
fruktar namnkunnighet». Och denna sin sålunda uttalade
öfvertygelse blef hon trogen under hela sitt lif. Derför kände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
