Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur mina memoarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mystisk halvdager och ett och annat slagsmål eller
vanlig utkastning förgyllde tillvaron. Den pittoreska
stadsdel, som nu kallas Strandvägsområdet, var
underbar att studera. Ni må tro att där såg icke alls
ut som nu. Palatsernas tid var ännu icke kommen
och man fick akta sig för kullersten och mörka
kvällar.
En kort tid kinesade jag hos vissångaren Lars
Bondeson, som tillsammans med en dvärg uppträdde
på någon varieté. Åtminstone bodde dessa båda
herrar tillsammans. Dvärgen var en tragisk figur,
särskilt när han var berusad. Då grät han över sitt öde
och förbannade tillvaron, som icke låtit honom
födas till jätte i stället. Han hade kunnat förtjäna
lika mycket pengar i den formen. Men han medgav
att han på ett sätt hade det lika bra som dvärg, ty
han var alla flickors älskling. Deras moderliga
instinkter kommo fram vid åsynen av ”Världens
minste dvärg”, som det stod på affischerna, och
dessa instinkter togo sig ofta för honom mycket
behagliga uttryck.
På Flaggen lärde jag känna Nordens Ek, en
brottare från Småland, som uppträdde på Cirkus. I hans
sällskap kände jag mig lugn i de svåraste
situationer. Han räddade mig en gång då jag tjuvtecknat
av en jättelik och ilsken kusk, som på något sätt
blivit underkunnig om detta vanvördiga tilltag. Där
blev ett slagsmål, som i början renderade mig några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
