Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smålandsmystik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Få människor ha sett den växa. Den har inga
rötter. Men jag var med en gång, då den hittades.
Naturligtvis var det en smålänning som fann den,
en högst märkvärdig man.
Han hette Robert Tolf och var god vän med min
far. Jag hade — och har svårt för matematik när
den närmar sig ekvationer med tre okända. Tolf
ansågs styv i matematik och blev min lärare. Han
var färgare i Ingatorp i Småland.
Han var en högst originell man och hans uppgift
blev nu närmast att läsa upp mig, fjortonåringen, i
femte klassen.
Jag reste till farbror Tolf. Jag frapperades genast
av hans utseende. Djupt liggande ögon, rött skägg
— men i hans ögon brann en glöd!!!
På några dagar hade han klarlagt matematiken åt
mig, lärt mig att begripa dess enkla ting för femte
klassen och jag ansåg mig fullärd. Men i ett hörn
av hans rum hade jag upptäckt något som liknade
en målarlåda. Jag vågade en dag, då Tolf var ute
och sysslade med sitt färgeri, öppna lådan.
Och där låg hela min längtan, hela min själ — i
form av färgtuber, penslar och palett. Jag började
brinna av intresse och sprang ut i Tolfs primitiva
färgeri. (Jag begagnar mig av tillfället att berätta
att han var fattig, fattig och att mitt elevskap med
dess blygsamma kova var viktigt för honom.)
Han såg lugnt på mig genom sin pincené.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
