Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadsstilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSSTILAR.
Byggnadsstilar.
Egypten.
Hos egyptierna uppstod först, så vidt vi veta, monumentalbyggandet.
Många tecken visa på att stenarkitekturen utvecklats ur träarkitekturen.
Templet, »gudens hus», efterbildar det vanliga boningshuset. Glansperioden
för Egyptens arkitektur torde hafva varit Ramses II:s regering omkr. 1250
f. Kr. Det egyptiska templets fasad bestod af snedt uppstigande murtorn,
täckta med målade reliefer liksom väfnader. Det inre utgjordes af gårdar
och stora salar, där det flata stentaket uppbars af tättstående kolonner (runda
stöd), hvilkas öfre del (kapitäler) hade form efter lotusknoppen eller lotuskalken.
Grekland.
Det grekiska stentemplet utvecklades under 500-talet (f. Kr.). Det
uppstod ur träbyggnaden och ur boningshuset med intryck från Mindre Asien och
Egypten. Den
äldsta och vanligaste
formen är den
doriska. I motsats
till det egyptiska
templet var det
grekiska måttligt
stort och lätt
öf-verskådligt. Framsidan eller ock hela
templet prydes af
kolonner, hvilka
stöda taket. De
grekiska
kolonnerna och de bjälklag
de uppburo voro af
olika art. Tre
huf-vudformer särskiljas, men ofta voro
inom samma
tempel stora olikheter
i kolonnernas detaljer. Den doriska formen är enkel och sträng.
Kolonnerna refflade utan särskild fot (bas). Kapitälet består af en rund skifva,
ekinus, ofvanpå denna en fyrkantig platta, äbakus. Från kolonn till kolonn
sträcka sig stenbjälkar; på dessa hvilar »frisen», sammansatt af triglyfer,
refflade rektangulära stenskifvor, och af fyrkantiga stenplattor, s. k. metoper,
ofta försedda med en hög relief. Öfver
frisen satt taklisten. Det triangelformiga
gafvelfältet öfver detsamma pryddes ofta
af statygrupper. i Mindre Asien föddes
den joniska stilen. Kolonnerna äro smalare.
Vulst
Hålkäl
Vulst
Gafvel på. Partenon i Aten. Doriskt tempel.
Droppar
Triglyf
Metop
Droppar
Abakus
Ekinus
Dorisk kolonn med bjälklag, fris och. krön. Attisk-jonisk bas.
De ha en bas, i allmänhet bestående af en vulst, en hålkäl och en vulst.
Kapitälet bestar af en äggstafsprydd ekinus, öfver denna en på två sidor
spi-rallikt upprullad dyna, så en bladstafsprydd abakus. Arkitraven är vågrät,
tredelad; frisen dels slät dels försedd med en sammanhängande relief; under
den framspringande taklisten sitta tärningformade små utsprång, tandsnitt.
Den korintiska stilen skiljer sig från den joniska blott i kolonnkapitälets form.
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
