Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadsstilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSSTILAR.
Tunnhvalf.
Kupol.
Krysshvalf.
Ett korintiskt kapitäl
består af kransar af
björn-tistelblad och åtta större
stänglar rullande ihop sig
vid hörnen på den
fyrkantiga, på sidorna insvängda
abakus, som afslutar
ka-pitälet upptill, åtta mindre
stänglar böja sig mot
hvarandra på midten af hvarje
sida på abakusplattan. —
Det grekiska
marmortemplet var måladt i lysande
färger. Äfven gafvelfältens skulpturgrupper voro målade
liksom all grekisk skulptur.
Rom.
Genom Rom spreds grekisk byggnadsstil öfver den då
kända världen. Ett nytt element- förbands här med de
grekiska formerna. Detta nya var hvalfvet, användt i uråldriga
tider i Assyrien och utbildadt af etruskerna, det folk som före
romarne härskade öfver Italien. Af kilformiga stenar
byggdes dels tunnhvalf, dels, då två tunnhvalf genomskära
hvarandra, kryss- eller korshvalf, dels kupoler. Väldiga mått och
förträfflig planfördelning funnos
hos romarnes arkitektur.
Hvalf-byggnaderna uppfördes ibland
af beton, d. v. s. murbruk
blandadt med stenskärf och grus.
Dessa hvalf stöddes, till dess
bruket hårdnat, af träställningar.
Tempel, mest i korintisk och
jonisk stil, vattenledningar på höga
hvalf, amfiteatrar och ej minst
badhus voro de
byggnadsformer, där hvalf förekommo. Den
romerska försäljnings- och
domstolslokalen kallas basilika, indelad af kolonnrader i flera afdelningar, s. k.
skepp, afsedda för köpenskapen, och försedd med en nischformig utbyggnad,
apsis, där domaren hade sin plats. Ur denna byggnadsform och med intryck
från det romerska boningshuset framväxte den kristna gudstjänstlokalen,
basilikan. Liksom hos föregångarna hade midtskeppet en större höjd och
fönsteröppningar. Ån voro takstolarna synliga, än täckta af ett platt tak. En
kolonnprydd förgård — atrium —, med brunn för tvagning, låg framför ingången.
Hufvudvikten lades på det inre, som var prydt med glänsande mosaiker.
Kupolbyggnaden fick i Konstantinopel en lysande utveckling (Sofiakyrkan).
Romansk stil.
Ur den kristna basilikan uppstod omkring år 1000 nya former att bygga,
kallade romanska efter sitt sammanhang med den gamla romerska
arkitekturen. Rundbågen förekom i dörrar och fönster och, sedan kyrkorna omkr.
är iooo började täckas med korshvalf i stället för med flata trätak, äfven i
hvalfvet. Kyrktorn, först använda i Italien under 700-talet, sammanbyggdes
Rännlist
Hängplatt
•»■ t c Tandsnitt.
Agg-stat-
Pärlstaf j
Dyna —
Arkitrav
Abakus
Ekinus
Joniskt kapitäl med bjälklag,
fris och krön.
173
Korintiskt
kapitäl.
Plan af Partenon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
