Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några kroppars egentliga vikt - Vattnets kokpunkt - Det gångna årets märkligaste geografiska bedrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA KROPPARS EGENTLIGA VIKT. VATTNETS KOKPUNKT.
Några kroppars egentliga vikt.
Platina......*......21*2
Guld..............19*4
Bly......i....... . ii’4
Silfver............. io"5
Koppar.............9
Mässing............8*4
Järn ..............7 8
Tenn ............ . . 7*3
Zink..............7*2
Aluminium...........27
De flesta stenarter.....c:a 2 5
Is................09
Ek...............ra
Furu.............. o’7
Gran ..............0*5
Kork ..............o*a
Kvicksilfver..........13*6
Mjölk (oskummad) ....... x’03
Sjövatten...........1*03
Vatten (sött).......... 1
Petroleum...........o’8
Alkohol (ren).........o 79
Olja............c:a 0*9
Luft (vid o° och 1 atmosfärs
tryck) •.........0*0013
Kolsyra (vid o° och 1 atmosfärs
tryck)..........o’0020
Vätgas (vid o° och 1 atmosfärs
tryck) ..........0*00009
(Vatten vid 40 C.: 1 cm3 väger 1 gr.; 1 dm.3 (1 liter) väger 1 kg;;
i m3 väger 1 ton.)
Vattnets kokpunkt vid lägre och vid högre tryck.
Vid
o*3 mm. tr. kokar vattnet vid — 320 C.
i "4 » » b » » —15 >
46 » » » * » o^
Q » » » » » + IO »
I7 » » i> » » 20 »
32 » » » * * 3O »
Vid
55 mm. tr. kokar vattnet vid 40° C.
92 » » » » » 50 >
149 » » » 1 » 60 »
233 » » » » » 70 »
355 » » » » » 80 >
525 1 > * * » 90 >
På Kebnekaise (2,123 rö. öfver hafvet) kokar vattnet vid omkring 90° C.
» Montblanc (4,800 » » »)» » » »85»
Vid
2 atmosf. tr. kokar vattnet vid 1210 C.
3 » » » » > 135 ®
Vid
4 atmosf. tr. kokar vattnet vid 1450 C.
16 » » » > » 200 »
Det gångna årets märkligaste geografiska bedrift.
Den under år 1009 inom
geografiens och de geografiska
upptäcktsfärdernas intressesfär icke blott mest
uppseendeväckande utan äfven
betydelsefullaste tilldragelsen är den af
löjtnant Ernest H. SkacÅ:letøn*)]edda.
engelska sydpolsexpeditionens
återkomst efter nära ett och ett halft års
resultatrik verksamhet i Antarktis.
Expeditionen, som afgick från
England i juli 1907 och från Lyttelton
på Nya Zeeland den 1 januari 1908,
medförde nämligen vid återkomsten
till civilisationen den öfverraskande
underrättelsen, att en afdelning af
densamma lyckats den 9 januari 1909
framtränga till 88° 23’ s. br. och
därigenom öfverträffat samtliga förut
vunna rekord i sträfvandena för
syd-polens nående, att andra afdelningar
lyckats uppnå den magnetiska syd-
*) Den 9 nov. förlänade kung Edvard löjtnant Shackleton personligt adelskap,
hvarmed följer titeln »Sir».
polen och bestiga den stora
Erebus-vulkanen på Russ Island, samt
slutligen att mångsidiga och resultatrika
arbeten och undersökningar utförts
inom skilda grenar af den fysiska
geografien och naturalhistorien.
De vunna expeditionsresultaten
äro så mycket mer beaktansvärda,
som deras förvärfvande skett under
oerhörda strapatser och vedermödor.
Redan under färden från Lyttelton
till södra polcirkeln och mötet med
den antarktiska hafsisen hade det
lilla men starkt byggda
expeditionsfartyget Nimrod att utstå svåra duster
med våldsamma stormar och hög sjö,
och sedan expeditionen lyckats bana
sig väg genom isen och uppnå Mc
Murdo-sundet vid Konung Edvard
VII:s land, där, vid Kap Royds på
Ross Island, vinterkvarteret skulle
190
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
