Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det gångna årets märkligaste geografiska bedrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET GÅNGNA ÅRETS MÄRKLIGASTE GEOGRAFISKA BEDRIFT.
anläggas, var det förenadt med
betydande svårigheter att föra
utrustningen i land och under den knappa
tiden till Nimrods återfärd norrut
ordna för öfvervintringen och
expeditionens blifvande verksamhet. Tack
vare den omsorgsfullt uppgjorda
planen för denna, de med iakttagande
af erfarenheterna från föregående
expeditioner vidtagna förberedelserna
och framför allt ledarens energi och
framstående duglighet samt
deltagarnes intresse och nitiska samverkan
gick allt emellertid väl, och då det
af femton man sammansatta
öfver-vintringspartiet följande år åter
afhämtades af Nimrod, hade detsamma
utfört ett verk, som fört
Shackleton-expeditionen till en af de främsta
platserna i polarforskningens historia.
Om expeditionens chef löjtnant
Shackleton må erinras, att han som
sekond deltog i expeditionen med
Discoveryy att han därefter utrustade
undsättningsexpeditionerna åt denna
äfvensom biträdde med utrustningen
af den argentinska expedition, som
år 1903 bragte den svenska
sydpolarexpeditionen undsättning. Bland
expeditionens talrika vetenskapliga stab
intog den framstående geologen
professor E. David från Sidney i
Australien främsta platsen. Utrustningen
var i såväl materiellt som
vetenskapligt hänseende rikhaltig och
omsorgsfullt väld. För färderna på den
ant-arktiska isbarriären och isplatån
medfördes jämte ett antal hundar, födda
på Nya Zeeland men af arktisk
härstamning, 10 st. mandschuriska
ponnyer samt en automobil. Denna
visade sig användbar på den jämna
hafsisen, men blef eljest af foga nytta,
medan planen med ponnyernas
medförande utan tvifvel var riktig, ehuru
den delvis blef mindre framgångsrik.
Två af djuren dukade nämligen under
på den svåra sjöfärden frän
Lyttel-ton, och 4 dogo inom kort efter
vinterkvarterets upprättande, men de 4
återstående gjorde mycken nytta
under isplatåfärden mot polen, hvarvid
de dock successivt dukade under
för ansträngningarna eller olycksfall.
Hade de blifvit vid lif och full
lifskraft, är det mycket sannolikt, att
Shackleton hade lyckats framtränga
ända till polen. Emellertid var det
resultat, som vanns, storartadt nog,
ty den punkt, Shackleton och hans
tre följeslagare uppnådde, var belägen
flere breddgrader längre söderut än
det närmast föregående rekordets slut-
punkt, och färden öfver tidtals
ytterst svår terräng med klyftor och
sprickor i isen och talrika sastrugi
(af stormen uppdrifna höga och hårda
snövallar) o. s. v. förde i ständig
stigning och under svåra stormar och
ofta stark köld genom ett
söndersplittrad^ för första gången skådadt
högfjällsparti med talrika glaciärer
och slutligen öfver den alltjämt
stigande isplatån till blott 17 nymil från
polen. Äfven framträngandet till den
magnetiska Sydpolen, hvars läge
bestämdes till 720 25’ s. br. och 1550
16’ ö. 1., gick genom ett
svårtillgängligt berglandskap med toppar af ända
till 8,700 fots höjd och öfver den till
omkring 7,300 fot stigande isplatån
och var förenadt med stora mödor och
svårigheter. Vid bestigningen af
Ere-bus, det märkvärdiga vulkanberget,
som upptäcktes på 1840-talet af Ross,
men ej förrän nu underkastats någon
vetenskaplig undersökning, lyckades
expeditionen likaledes med
öfvervin-nande af betydande hinder ej blott
tillryggalägga vägen uppför det
väldiga bergets nedre sluttningar utan
äfven uppnå själfva toppen och
kraterranden samt vinna en öfverblick
öfver den storslagna kratern och de
intressanta omgifningarna. Af
expeditionens mångsidiga
naturvetenskapliga undersökningar må som de
viktigaste nämnas: i geologiskt
hänseende upptäckten af kulförande och andra
tertiära lager, vittnande om, att här
i den långt aflägsna samt genom sina
klimatförhållanden så ogästvänliga, i
is och snö så godt som fullständigt
begrafna södern för hundratusentals
år sedan rådt ett tempereradt, kanske
tropiskt klimat med rik vegetation,
äfvensom upptäckten af många
intressanta bergarter och mineral; i
zoologiskt hänseende nya och
intressanta bidrag till kännedomen om de
antarktiska sälarnas lif, om
kejsar-och Adélie-pingvinernas och
skuamå-sarnas m. fl. fåglars lefnadssätt,
förekomst o. s. v., om det rikt utvecklade
djurlifvet i hafvet och om förekomsten
i mängd af hjuldjur (rotifera) och
andra lågt stående organismer i de
små insjöarna och andra
sötvattenssamlingar på Ross Island. De
meteorologiska och magnetiska
observationerna, oafbrutet pågående trots ofta
for arbetena mycket vidriga
förhållanden, ha vidgat kunskapen om
Antarktis’ i så mänga hänseenden
egendomliga klimat och fysiska geografi.
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>