Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almanacka 1910 (Vetenskapsakademiens) - Upplysningar och råd angående späda barns uppfödning vid bröstet eller med komjölk, af I. Jundell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
tiden efter förlossningen afgifva brösten ytterst ringa
mängd mjölk (det lilla som kommer är till ersättning så
mycket mer närande, tjockflytande, hvitgult). Vanligen
först jpå tredje eller fjärde dagen, men ibland icke förr än på
femte eller sjätte dagen blir mjölkbildningen rikligare,
samtidigt med att brösten blifva hårda och spända(mjölken
rinner till, såsom man säger).
På grund af denna omständighet, att mjölktillgången under vanliga
förhållanden är ytterst liten under två, tre, ibland ända till fem eller sex
dagar efter förlossningen, tro mödrarna själfva eller deras omgifning, att
det föreligger oförmåga att gifva di på grund af mjölkbrist. Modern ser,
att barnet suger kraftigt, men att det blott får litet mjölk, barnet är kanske
också skrikigt, för att det ej får så mycket det vill ha. Modern blir då
ängslig, att barnet svälter, och griper genast till flaska för att lugna sig själf
och barnet. Att suga ur flaska är för barnet mycket mindre ansträngande
än att suga ur det ofta mer hårdmj ölkadebröstet. Bj uds de t därf örattdricka
ar den lättflytande flaskan, bryr det sigsnarticke om det hälsosamma, men
mer ansträngande arbetet att suga ur brösten, och det glömmer snart
alldeles bort och kan icke återläras konsten att dia. När så mjölken efter några
dagar "rinner till" i brösten, kan barnet ej alls taga bröstet eller vill
åtminstone ej tömma det ordentligt.
Om, brösten icke blifva ordentligt tömda flera gånger på
dygnet, så börjar mjölken sina och mjölkbildningen upphör
snart alldeles. Ett oundgängligt villkor för att digifningen
skall lyckas är därför, att modern vet, hur hon skall bära
sig åt, för att hvarje bröst skall blifva ordentligt tömdt,
åtminstone 3—4 gånger på dygnet. Man bör gå tillväga
sålunda. Under de första två dygnen efter förlossningen,
under hvilka mjölkbildningen ibrösten vanligen är ytterst
liten och under hvilka barnet mest sofver, väcker man ej
barnet i onödan, utan passar på när det vaknar och lägger
det först till det ena och sedan till det andra br öste t.
(Tillse därvid alltid, att barnets näsa ej pressas mot bröstet, ty
barnet måste andas genom näsan, när det skall dia). Tycker
man att barnet ingenting får ur brösten och är det mycket
skrikigt, så kan man två eller högst tre gånger på dygnet
gifva det ett par teskedar kokt, ej för sött sockervatten
eller té. Detta ges med tesked, ej med flaska eller sudd.
På tredje dagen börjar man den regelbundna digifningen;
från och med denna dag lägges barnet till bröstet på
regel-bu ndna tider,sam manlagdt 5 ellerhögst 6 gånger pådygne t.
De hittills mycket brukliga täta måltiderna, hvarannan
till hvar tredje timma dygnet om, således 8—10 mål tider på
dygnet, böra i allmänhet undvikas. (Endast om barnen äro
mycket svaga eller för tidigt födda,så att de vid hvarje mål-
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
