Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almanacka 1910 (Vetenskapsakademiens) - Upplysningar och råd angående späda barns uppfödning vid bröstet eller med komjölk, af I. Jundell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
tid endast orka taga högst obetydliga mjölkmängder, får
de äta så ofta). Har mjölken på tredje dagen ännu ej runnit
till, så ger man med tesked omedelbart efler hvart och ett af
de fem digifningsförsöken 3 till 5 teskedar sockervatten
eller sött té. Sammaledes på fjärde,femte och sjätte dygnet,
d. v. s. till dess mjölken slutligen runnit till, då man genast
upphör att gifva barnet något som helst annat än bröstet.
Har modern lugn och tålamod nog att, äfven om barnet är
något kinkigt och skrikigt, icke afvika från dessa
föreskrifter, så är därmed det första och kanske värsta hindretför
digif ningen öfver vunnet. För att hvarje bröst, sedan
mjölken nu runnit till, skall bli ordentligt tömdt minst 3—4
gånger på dygnet,går man tillväga något olika under olika
förhållanden.
Om mjölktillgången i brösten är riklig, så skall barnet till en måltid
få endast ena bröstet, nästa måltid får det det andra bröstet o. s. v. Båda
brösten till samma måltid få gifvas, endast om barnet, oaktadt det suger
ordentligt, ej får tillräckligt på enbart ena bröstet; under sådana
förhållanden skall barnet börja sin måltid ena gången på det ena och följande
gång på det andra bröstet, hvarigenom båda brösten bli ordentligt tömda
flera gånger under dygnets lopp.
Finnes det för mycket mjölk i brösten, mer än barnet kan tåla eller
suga ut, så bör bröstet först delvis tömmas genom urmjölkning eller
ur-sugning med sugglas, och först därefter lägges barnet till bröstet; bröstet
blir då ordentligt tömdt och barnet skyddas för öfvergödning.
Litet annorlunda måste man förfara, om barnet är mycket svagt eller
förtidigt födt, så att det icke orkar tömma brösten, som då lätt bli spända
och öm ma. Sådana barn böra läggas oftare till bröstet än andra, hvar tredj e,
någon gång till och med hvarannan timma på dygnet. Efteråt, sedan
barnet ätit sa mycket det orkar, tömmes hvartdera bröstet åtminstone tre
gånger på dygnet så fullständigt som möjligt medels sugglas (eller ännu
bättre genom att, om så ske kan, till bröstet lägga ett annat kraftigt barn,
som af läkare förklarats friskt).
Det har redan nämnts, att barnets måltider icke böra vara
ßera än 5, högst 6på dygnet. Därvid lagar man så, att någon
digifning icke förekommer under natten.
Både modern och barnet skola hafva en 7 till 8 timmars hvila från diande
och möjlighet till ostörd nattsömn. Barnet får äta exempelvis klockan 6på
morgonen, klockan 10 förmidd., klockan 2, 6 och 10 eftermidd. Båledes di
hvar fjärde timma på dagen och ingenting på natten. Låt icke såsom hittills
varit mest brukligt barnet äta hvar tredje timma dygnet om. De mindre
täta måltiderna och möjligheten till ostörd nattro göra, att modern får
ütörre delen af dagen fri, att hon kan sköta sig själf och hemmet ungefär
som vanligt och att hon icke blir uttröttad och uppgifven af digifningen.
Barnet mar gifvet bättre af färre måltider än af de förr så täta och vänjer
tig snart till en lång, oafbruten nattsömn;
Vid de olika måltiderna bör barnet ej få ligga längre vid
bröstet, än tills det släpper vårtan och synbarligen är mätt; i
alla händelser bör hvarje måltid ej gärna räcka längre än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
