Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1921 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1921 ÅRS RIKSDAG.
1921 års riksdag.
Då 1921 års riksdag på
grundlagsbestämd tid, den 10 januari,
sammanträdde, möttes den icke av en
regering, som vilade på parlamentariskt
underlag. Sedan i oktober mänad 1920
ministären Branting avgått, hade
nämligen ej någon ny parlamentarisk
regering kunnat bildas, utan
regeringsmakten representerades av en vad man
kaliai fackmannaministär.
Denna fackmannaregering med
frih. L. De Geer i spetsen fick ett
ganska tungt värv att fylla. Näimast
berodde detta naturligen på de mänga
ekonomiska svårigheter, som uppstått
såsom efterverkningar av världskriget
och vilka dels föranledde
besvärligheter vid statsbudgetens uppgörande
och dels förorsakade den allvarligaste
depression inom hela näringslivet.
Ministärens chef framhöll även vid sitt
tillträde till ämbetet, att sträng
sparsamhet beträffande statsutgifterna vore
av ännu större betydelse än vanligt,
vadan dessa utgifter måste i möjligaste
mån begränsas.
Den budget, som med iakttagande
av den sålunda uttalade grundsatsen
av regeringen framlades för riksdagen,
blev av denna underkastad en, såsom
sig hövdes, noggrann prövning och
därmed sammanhängande betydande
nedprutningar (se nedan »Riksstattn»).
Men riksdagen vidtog ändringar ej
blott i riksstatens utgiftssida, utan även
i dess inkomstsida; och med anledning
härav framlade K. Maj:t framåt slutet
av riksdagen förslag till nya
inkomstberäkningar, som i huvudsak av
riksdagen godkändes.
Såsom naturligt var spelade de
ekonomiska frågorna — och icke minst
tullfrågorna — huvudrollen vid 1921 års
riksdag. Tullskydd för den med stora
svårigheter kämpande industrien
begärdes av enskilda motionärer och
sedermera av K. Maj:t, men medgavs icke
av riksdagen, särskilt med hänvisning
till den pågående utredningen av dessa
frågor. Även spannmålstullarna voro
föremål för riksdagens prövning,
varom mera längre tram.
Regeringen hade för erhållande av
medel till statsutgifternas bestridande
föreslagit en höjning av kaffetullen,
vilken höjning beräknades skola
inbringa en merinkomst av över 15 mill.
kr. under år 1921 och inemot 22 mill.
kr. under år 1922. Förslaget vann
emellertid icke riksdagens bifall, vilket
hade till följd att ministären i mitten
av februari månad inlämnade sina
avskedsansökningar. Dessa återtogos
emellertid sedermera utom vad beträf-
far statsministern De Geer och
finansministern Tamm. I deras ställe
inträdde såsom statsminister
landshövdingen i Göteborgs och Bohus län O.
von Sydow och såsom finansminister
direktören vid Höganäsverken K. J.
Besk;/w.
Ännu en partiell ministerkris
in-träftade, men först mot slutet av
riksdagen, i det att försvarsministern
Hammarskjöld avgick på grund därav
att ett av hoiiom framlagt förlag om
utökning av de värnpliktigas
övningstid ej av riksdagen godkändes. Han
efterträddes av kommendörkaptenen
O. E. Lybeck. *
Vid riksdagens slut inträffade
jämväl en annan händelse av politisk
innebörd. i det att de bada bondepartierna
inom riksdagen sammansiogos till ett
parti. Redan tidigare under riksdagen
hade en uppdelning skett av det
vänstersocialistiska partiet.
Talmän kommo vid denna riksdag
att utses två särskilda gånger. K.
Maj:t utsåg till talmän: i första
kammaren f. d. landshövdingen greve H.
E, G. Hamilton och i andra
kammaren socialfullmäktigen A. H.
Lindqvist, samt till vice talmän: i första
kammaren grosshandlaren H. F. Lamm
och i andra kammaren godsägaren
greve R. G. Hamilton. Emellertid
förelåg ett vilande
grundlagsändrings-förslag ang. lätt for riksdagens
kamrar att själva utse talmän och vice
talmän. Sedan detta förslag jämte
stadga huru vid val av talmännèn
skulle tillgå antagits av kamrarna,
begärde de utsedda talmännen och vice
talmännen hos K. Maj:t entledigande
frän sina uppdrag. Härefter ut-ägo
kamrarna själva den 31 januari
innehavare av nämnda förtroendeuppdrag;
och valdes därvid till talmän ovan
angivna riksdagsmän samt till förste
vice talmän: i föista kammaren herr
Lamm och i andra kammaren greve
R. G. Hamilton samt till andra vice
talmän: i första kammaren
lantbrukaren N. A. Nilsson i Kabbarp och i
andra kammaren lantbrukaren P.
Nilsson i Bonarp.
Sedan riksdagens öppnande ägt
rum den 11 januari, tog
riksdags-arbetet sin början med val av
talmanskonferens m. m. Sedermera företogos
val av de sju ständiga utskotten >amt
tillfälliga utskott, varav valdes av
i Hela ministären avgick såsom bekant
den 13 okt. och efterträddes av en ministär
Branting.
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
